Tyréns och toppskolan Harvard samarbetar

Tyréns har i samarbete med Harvard University drivit ett projekt som syftar till att se hur man på ett bättre sätt kan integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som pågått mellan 2014 och 2017 har fokuserat på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar med utgångspunkt från svenska och amerikanska exempel. I september kommer projektet att presenteras i ett slutseminarium hos Tyréns i Stockholm men redan nu finns projektets arbete och slutresultatet presenterade i boken ”Architecture and Waste”. Det skriver Tyréns.

Hanif Kara är Professor in Practice of Architectural Technology på Harvard University, och medlem av ledningsgruppen i engelska AKT II, som är ett helägt dotterbolag till Tyréns. Han har tillsammans med kollegorna på Tyréns initierat arbetet med att studera hur arkitekter och arkitekturen kan bidra till att på ett bättre sätt integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som inleddes 2014 har valt att titta närmare på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar för energiproduktion då dessa behövs i den moderna staden.

– Arkitekterna blev i stor utsträckning bortkopplade från utformningen av industribyggnader under andra halvan av 1900-talet. Vi vill revitalisera den rollen, säger Elisabet Höglund, hållbarhetskonsult på Tyréns. Med vår expertis runt avfallsförbränning och hur dessa anläggningar vuxit fram i Sverige har vi tillsammans med Harvard-forskarnas kompetens kring design och arkitektur kunnat studera hur industribyggnader generellt, och avfallsförbränningsanläggningar mer specifikt, på ett bättre sätt kan integreras i samhället.

Tanken är att de ska bidra med mer värden än bara sin funktion, och att god integration också krymper markbehovet för anläggningen. Sverige kommer att fortsätta att växa och då måste vi bygga tätare städer, vilket gör denna kunskap ytterst viktig för alla typer av nyttobyggnader. Boken vi nu ger ut, ”Architecture and Waste”, beskriver vårt arbete och våra resultat.

När den amerikanska och europeiska befolkningstätheten ökar kommer ett ökat antal avfallsförbrännings-anläggningar att behövas för att klara av hanteringen av avfall, särskilt i storstadsområden. Arkitekterna kan vara avgörande för att integrera avfallsförbränningsanläggningar i samhället och motverka negativa uppfattningar för sådana anläggningar. Om arkitekterna kan utveckla hybridbyggnader för avfallsförbränning som förenar energiproduktion med andra offentliga och institutionella program, uppstår många möjligheter för dessa anläggningar att knyta an, kommunicera med och berika den gemensamma miljön.

Vinnarna korade av arkitektstudenterna!

Idag korades vinnarna i idétävlingen för blivande arkitekter ”Framtidens kollektiva resande” som arrangerats av Sweco och Volvo Bussar. ”De tävlande har med ett tydligt formspråk presenterat ett resecentrum med stor flexibilitet som kan möta flera av framtidens utmaningar”, anser juryn om det vinnande bidraget En stilla stund på väg, skriver Sweco. 

Arkitektstudenterna bakom förslagen ”En stilla stund på väg”, ”Ta kontoret in till stan” och ”Höjdpunkten är knutpunkten” fick idag fick ta emot pris på Swecos huvudkontor i Stockholm. Ett hedersomnämnande delades ut till bidraget Min granne bussen. Idétävlingen för blivande arkitekter syftar till att uppmärksamma vilka möjligheter elbussar ger till hur vi kan utforma en attraktivare och tryggare stadsmiljö. Tysta, avgasfria bussar innebär helt nya möjligheter för planering av framtidens städer. Uppdraget för studenterna var att utforma ett förslag på en plats i staden där elbussar integreras med en byggnad eller utomhusmiljö på ett innovativt sätt som förenklar vardagen för resenärerna.

– Bidragen håller en hög kvalitet och det är roligt att se att studenterna tolkat uppgiften så bra och skapat lösningar för den hållbara staden där kollektivtrafiken står i centrum. Bidragen spänner över ett brett spektrum, allt från den enskilda busshållplatsen till större integrerade stadsbyggnadsprojekt. Att vi sedan fått in förslag från landets samtliga arkitekturskolor visar också att vi nått ut till alla studenter, säger Jan Mattsson, vd för Swecos arkitektverksamhet.

– Det är glädjande att kollektivtrafik engagerar. De vinnande bidragen visar på ett utmärkt sätt de möjligheter som finns med tysta och utsläppsfria elbussar, och hur dessa ger förutsättningar för att planera och bygga i städerna på ett helt annat sätt än idag, säger Magnus Broback, City Mobility Director på Volvo Bussar.

Under prisutdelningen fick studenterna presentera sina bidrag och diskutera tankarna bakom tillsammans med en inbjuden panel.

Juryn bestod av Håkan Agnevall, vd Volvo Bussar, Tomas Carlsson, vd Sweco, Meike Schalk, arkitekt och docent på KTH inom urbana studier och stadsbyggnad samt Karin Winter, specialist inom trafikfrågor Trafikverket och forskare på KTH. Totalt kom 17 förslag in.

Givande samarbete över sundet

Förra veckan fick vi i Malmö besök av två av våra danska kollegor, Sara Elisabeth Svantesson och Lotte Bangsborg. De jobbar också med avfallsfrågor och sitter på kontoret i Glostrup. Med tanke på hur nära varandra vi sitter rent geografiskt, och ännu närmare när de flyttar till Örestad nästa år, är det på tiden att vi börjar träffas mer och utväxla kunskap och erfarenheter med varandra! När vi ändå hade Sara i närheten passade vi på att ställa lite frågor till henne om hennes profil och möjligheterna till att utveckla samarbete över sundet, skriver Sweco.

Vad har du för bakgrund och hur hamnade du på Sweco i Danmark?

Jag kommer från Stockholm, och har bott och pluggat nationalekonomi och miljövetenskap i Uppsala och Kanada innan jag 2013 flyttade till Köpenhamn för att läsa min master i miljöekonomi. Jag trivdes väldigt bra i staden och lärde mig faktiskt danska snabbare än jag hade trott.

Med en akademisk bakgrund inom miljöekonomi var Sweco en attraktiv arbetsplats när jag skulle söka praktik under studietiden. Här fick jag hjälpa till med spännande projekt inom statistisk behandling av avfallsdata, strategiska avfallsprojekt för olika kommuner och samhällsekonomisk analys, så jag tackade naturligtvis ja till erbjudandet om anställning efter min examen våren 2016.

Kan du berätta lite om vilken typ av uppdrag du jobbar i?

Vi i avfallsgruppen arbetar brett inom avfallsområdet, allt från offentlig upphandling till planering av avfallssystem i nya stadsdelar eller kartläggningar av avfallsinsamling av t.ex. grovavfall eller plast i kommunerna. Som miljöekonom är jag ofta ansvarig för ekonomiska modeller och uträkningar, det kan vara jämförelse av långtidsinvesteringar i nya avfallssystem, nuvärdet av framtida intäkter vid ökad materialåtervinning eller statistisk analys av data från användarundersökningar på återvinningscentraler. Avfall och miljö hänger ju ofta ihop med någon slags ekonomiska överväganden för kunden, och därför är modeller, statistik och inte minst känslighets- och osäkerhetsanalys viktigt i många projekt.

Vilka fördelar tror du skulle finnas om vi får ett tätare samarbete över sundet?

Jag tror att det alltid är givande att utbyta erfarenheter med kollegor inom hela Sweco, speciellt över Öresund eftersom vi är så geografiskt nära varandra. Vi har ofta använt oss av exempel från avfallsprojekt i Sverige i våra danska projekt, och jag tror att vi med ett närmare samarbete kan hjälpa varandra att inspirera våra kunder ännu mer. Att vi har kollegor på båda kontoren som pratar både danska och svenska gör det ju också lättare!

Igenkänning och kulturkrockar i sjukhusbygget

Annika Danielsson är vårdarkitekten med ett stort intresse för Östafrika. Emelie Joelsson är snart färdig arkitekt och nyligen hemkommen från Tanzania. Förutom att de båda jobbar på Liljewall brinner de för sociala frågor ur ett globalt perspektiv. Vi ville höra mer om deras engagemang i projektet Kolandoto Healthy Hospital, skriver Liljewall arkitekter. 

Ungefär tio minuters bilfärd från staden Shinyanga i nordvästra Tanzania ligger den lilla byn Kolandoto. Här finns ett regionalt sjukhus med plats för 180 inskrivna patienter, en operationsavdelning och en stor öppenvårdsmottagning. Sjukhuset grundades 1913 och drivs av organisationen ”Africa Inland Church Tanzania”, ett kyrkligt samfund som driver flera vårdinrättningar och fältverksamhet. 2014 uttryckte sjukhuset en önskan till InvolveAidom att få hjälp med att förbättra vatten- och elsituationen. InvolveAid, som är en svensk biståndsorganisation med mycket medicinsk kunskap, startade då ett samarbete med Arkitekter utan gränser och Ingenjörer utan gränser för att kunna möta sjukhusets förfrågan.

Det här var runt sommaren 2014 och vid den tiden bodde jag i Kenya. Jag fick höra om önskemålet och passade på att åka till Kolandoto och besöka sjukhuset. Det var ungefär ett halvår innan jag skulle göra mitt exjobb. Och det blev början på ett långsiktigt samarbete,” berättar Annika Danielsson

I nära samarbete med sjukhusledningen tog Annika fram en övergripande plan för sjukhusets långsiktiga utveckling. Åtgärderna som beslutades gällde såväl stort som smått och många av dem utfördes för att säkerställa goda hygieniska förhållanden. Exempelvis byggdes sjukhuset till med en separat operationssal för kejsarsnitt. Den befintliga röntgenavdelningen renoverades och omorganiserades för att underlätta för transport av patienter på ett säkert sätt.

Projektet, som är inne i sin tredje fas, fokuserar nu på att ge invånarna runt Kolandoto tillgång till bra akutvård. I dagsläget finns det ingen akutmottagning i Shinyanga eller Kolandoto så patienterna har hamnat på öppenvårdsmottagningen eller på en vårdavdelning istället vilket har lett till sämre och försenad vård för många patienter. Under våren har Emelie Joelsson, som tidigare gjort sin praktik på Liljewall, tillsammans med tre andra exjobbare från Chalmers varit på plats i Kolandoto och startat upp byggprocessen av den nya akutmottagningen.

Tillsammans med sjukhuspersonalen och ledningen har vi gått igenom anbud, träffat olika entreprenörer, ansökt om bygglov och mer i detalj gett förslag på vad som ska finnas på mottagningen. Själva designförslaget är gjort av en tidigare exjobbare, Lisa Bergstrand, men det har skett en hel del förändringar på plats. Just nu byggs sjukhusets akutmottagning och själva byggnationen går fort, taket har redan kommit på plats!

Parallellt med arbetet med akutmottagningen har vi gjort ett förslag till om- och tillbyggnad av förlossningsmottagningen som i nuläget är överbelastad samt ett förslag till en ny byggnad för en vårdavdelning. I det arbetet har vi haft stor hjälp av en barnmorska i Sverige som har arbetat i liknande kontexter, bland annat i Kongo och Sydafrika,” berättar Emelie.

Att arbeta med biståndsprojekt medför en hel del utmaningar. Annika menar på att den stora skillnaden är att här i Sverige är det alltid fler aktörer inblandade i ett projekt. Biståndsorganisationen som kommer till en plats med kunskap, tid och pengar får automatiskt en maktposition som är viktig att förhålla sig till.

Det gäller att man agerar som en vägledande konsult och inte som den som bestämmer. Jag försöker vara medveten om det i alla sammanhang och har sett hur viktig en bra metodik är för att få fram de bästa idéerna. Varken vi eller de personer vi arbetar med är inte särskilt vana att jobba på det sättet. Personalen måste få känna sig trygga för att våga säga sin åsikt. Det är ju sjukhuset själva som äger sin verksamhet och ska ta besluten om hur de vill utvecklas. Vi vill hela tiden skifta över besluten och makten till dem.

Det handlar mycket om din egen inställning när du jobbar i den här typen av projekt. Det är viktigt att vara ödmjuk och sätta sig in i den lokala kontexten, både på det fysiska planet men också på det kulturella. Man måste förstå de sociala koderna. Designworkshops där användarna involveras är helt nödvändiga för att få djupare kunskap och förankra det vi ritar. Det är också ett bra sätt för att förstå och läsa av de kulturella skillnaderna. På köpet har jag även lärt mig mer om själva byggprocessen. Den var så greppbar. Även om det var i en relativt liten skala är byggprocessen väldigt lik den i Sverige,” fyller Emelie i.

Byggnationen av den nya akutmottagningen beräknas vara klar under 2017. Efter sommaren skickas en container med sjukhusmaterial från Sverige till Kolandoto för att utrusta lokalerna. När den kommer fram åker en akutvårdskunnig person ner för att stötta sjukhuset med organisationen av akutmottagningen, akutvården och beredskapssystem. Men det slutar inte där.

Utöver samarbetet med just Kolandoto Hospital har vi nu fört projektet vidare. Nästa år startar arbetet med ett annat sjukhus – Mkula Hospital, som ligger vid Viktoriasjön i Tanzania. De står inför liknande problem med brister i vatten- och elförsörjning. Planen är att vi ska samarbeta med dem för att installera en ny solcellsdriven vattenpump. Samtidigt ska vi, även där, ta fram en övergripande plan för sjukhusets långsiktiga utveckling.” säger Annika.

Projektet Kolandoto Healthy Hospital syftar till att förbättra vårdmiljöerna på sjukhuset i Kolandoto, Tanzania, så att de inte orsakar eller förvärrar sjukdomar eller skador. Det görs dels genom att jobba med att skapa en mer hållbar vatten- och elförsörjning och dels genom att stötta sjukhuset med att utveckla den byggda miljön. Projektet är ett samarbete mellan Kolandoto Hospital, Arkitekter utan gränser, Ingenjörer utan gränser och Involve Aid.

Skarpa arkitektstudenter träffas för festivalen

Med start idag inleds den två veckor långa arkitekturfestivalen Arknat i världsarvet Höga Kusten. 15 studenter från hela Norden är samlade och ska tillsammans utforma vindskydd i trä som placeras ut i det populära naturområdet. Initiativet är ett sätt att bland annat öka förståelsen och förstärka kombinationen mellan arkitektur och natur. Arknat arrangeras av Sweco tillsammans med FriluftsByn, skriver Sweco.

15 förväntansfulla arkitektstudenter möts idag för första gången när Arknat startar. Tillsammans ska de under två veckor designa och bygga vindskydd som placeras ut på tre platser längs med Höga Kusten-leden.

På plats finns även inbjudna coacher och föreläsare som ska hjälpa och inspirera studenterna under sin vistelse. Bland annat kommer den holländska arkitekten Boris Zeisser och den Stockholmsbaserade arkitekten Tina Wik att delta. Även Audingas Sumskas och Johan Svanholm, båda arkitekter på Sweco, kommer att hålla varsin föreläsning. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.

Höga Kusten är ett av världsarven och ett populärt turistmål tack vara sin storslagna natur. Arkitekturfestivalen Arknat, som i år arrangeras för första gången, blir ett sätt skapa nya plattformar för att utveckla den lokala turismen på hållbara grunder. Genom att bjuda in studenter vill initiativtagarna Martin Björklund, byggnadsingenjör på Sweco, och Jerry Engström, grundare av FriluftsByn, ge dem större kunskap och förståelse för samspelet mellan arkitektur och natur..

Anton Valek, student vid Umeå arkitektskola
– Min erfarenhet av workshops är att du tillsammans med nya människor skapar fantastiska projekt. Det är ett jättebra sätt att lära sig nya saker på, då det är en kombination av möte med människor, vanligtvis från olika länder, och man går från tanke till ett fullskaligt projekt. Arknat är ett bra sätt att lära sig mer om materialet trä och hur det beter sig, dess styrkor och svagheter samt vad man kan göra med det. För att inte nämna att Höga Kusten är en fantastisk plats!

Johan Svanholm, arkitekt på Sweco Architects i Stockholm, föreläser den 14 juni
– Arknat är en renodlad arkitektutmaning där det grundläggande lyfts fram och allt brus runtomkring tagits bort. Det finns en tydlig plats och både syfte och material är förankrat i platsen. Ett helt projekt från ax till limpa med en benhård tidplan. Samarbete, utveckling, teori, praktik, konstnärlig frihet och fri tolkningsrätt. Samt inte minst för aspirerande arkitekter: att själv uppleva och erfara de praktiska följderna på byggplatsen som ett resultat av idéerna på ritbordet.

Branschen har stor nytta av framgångarna

I tisdags försvarade Rikard Öqvist sin doktorsavhandling ”Measurement and perception of sound insulation from 20 Hz between dwellings” – ”Mätning och upplevelse av ljudisolering från 20 Hz mellan bostäder” vid Luleå Tekniska Universitet, skriver Tyréns.

Rikard har arbetat på Tyréns sedan 2008 då han även påbörjade sin forskning vid Luleå Tekniska Universitet.

Forskningen har fokuserat på stegljudsisolering vid låga frekvenser, ett välkänt problem för lätta träkonstruktioner. I avhandlingen presenteras en ny utvärderingsmetod som ger en bättre koppling mellan uppmätt stegljudsisolering och upplevd störningsgrad än nuvarande metoder. Genom att använda den nya metoden kan byggbranschen utveckla förbättrade flerfamiljshus med högre upplevd ljudkvalitet.

Tyréns och hela byggbranschen kommer att ha stor nytta av forskningsresultaten. Inte minst nu när städerna förtätas i allt snabbare takt och behovet av att bygga nya bostäder och byggnader i Sverige är på samma nivå som under ”miljonprogrammet” för 50 år sedan.

Vinnarna av Hugopriset utsedda!

Sweco belönar årligen innovativa och hållbara idéer för samhällsutveckling med Hugopriset. Vi kan nu avslöja att vinnarna av årets inspiratör 2017 delas mellan Emma Enebog, Myrorna och Cradlenet och Jakob Trollbäck, The New Divison by Trollbäck+Company. Årets innovatör tilldelas den samägda solcellsparken Solar Park och årets student går till Marika Karras och Kari Ella Read från Lunds tekniska högskola, skriver Sweco.

Årets inspiratör:

Emma Enebog, Myrorna och Cradlenet

Motivering: Emma Enebog utses till Årets inspiratör för att med stor entusiasm och nytänkande som Myrornas hållbarhetschef exemplifiera cirkulärekonomi genom återbruk. Som ny ordförande i Cradlenet har hon uppdraget att sprida grundpelarna i cirkulärekonomin till allt fler.

Jakob Trollbäck, The New Divison by Trollbäck+Company

Motivering: Jakob Trollbäck utses till Årets inspiratör för sitt arbete att få 7 miljarder människor att förstå FNs nya hållbarhetsagenda. Jakob Trollbäck har med sin kommunikationsbyrå löst utmaningen som landat i utformningen av De globala målen.

Årets innovatör: Solar Park

Motivering: Solar park utses till Årets innovatör för att ha utvecklat en ny affärsmodell kring en storskalig solcellsanläggning. Nu samlas privatpersoner och företag för att tillsammans med ett etablerat energibolag och ett renhållningsbolag investera och möjliggöra en solcellspark på en annars obrukbar slutdeponi i Helsingborgsområdet. Smart, nytänkande – och hållbart!

Årets student: Marika Karras & Kari Ella Read, Lunds tekniska högskola: Kostnads-nyttoanalys av införandet av hållbar dagvattenhantering som riskreducerande åtgärd mot översvämning – med fokus på monetär värdering av ekosystemtjänster.

Motivering: Vinnarna har pedagogiskt och metodiskt lyckats konkretisera den ekonomiska nyttan av ekosystemtjänster i samband med val av lösning för dagvattenhantering. Resultaten kan användas för att såväl förstå som motivera till synes rena miljöåtgärder genom att räkna på deras fulla samhällsnytta.

Så slår Ramböll Sweco på fingrarna – Näst högst på ingenjörernas lista

Ramböll är på andra plats på listan över Nordens mest attraktiva arbetsgivare enligt ingenjörsstudenter. Det står klart i dag när Universums undersökning ”Nordens mest attraktiva arbetsgivare” presenterades, skriver Ramböll i ett pressmeddelande.

– Vi är stolta och glada över att återigen hamna i topp bland de mest attraktiva arbetsgivarna i Norden. Det sporrar oss att fortsätta utvecklas som en relevant och attraktiv arbetsgivare för unga. Vårt fokus ligger på tekniskt kunnande och en vilja att med våra lösningar bidra till det samhälle vi verkar för, säger Suzanne Nygren, HR-chef på Ramböll Sverige.

Undersökningen baseras på svar från universitets- och högskolestudenter i Danmark, Sverige, Norge och Finland och täcker en rad olika faktorer. Att ha balans mellan arbete och privatliv är det viktigaste karriärmålet för de nordiska studenterna, enligt undersökningen.

Ramböll har fått topplaceringar på Universums lista över de mest attraktiva arbetsgivarna sedan 2011. I år kom Microsoft på första plats, Ramböll på andra plats och Sweco på tredje plats.

50 procent rädda i blött väglag – sveper undan oron – Semcon-teknik aktiverar vindrutetorkarna i förväg

Ibland täcks vindrutan obehagligt snabbt av vatten och det tar en tid innan torkarsystemet eller du som förare hinner reagera. ProActive Wipers är en ny smart mjukvara som gör att vindrutetorkarna aktiveras i förväg för att svepa bort vattnet direkt när det landar på rutan och ge föraren säker sikt, skriver Semcon i ett pressmeddelande.

I en undersökning som Inizio och Semcon har gjort anger ca 50% av förarna att de känner oro vid omkörning av en lastbil i blött väglag. Många av dem anger förlorad sikt som en av anledningarna.

ProActive Wipers är ett bra exempel på hur man kan dra nytta av teknik som redan finns i bilen (radar, sensor, kamera) på nya kreativa sätt.

ProActive Wipers är en ny smart vindrutetorkare som använder information från bilens kamera, radar och regnsensor för att läsa av omgivningen – och säkra sikten vid omkörningar och möten. Bild: Semcon

Alten i avtal med klimatsmarta PiteEnergi

Teknik- och IT-konsultbolaget ALTEN tecknar avtal med PiteEnergi för att bistå i arbetet med att möta kommande behov av digitalisering, skriver ALTEN.

PiteEnergi väljer ALTEN som samarbetspartner i att förbereda verksamheten för nya utmaningar och snabba förändringar i den digitala världen. Ledningen av det kommunala bolaget har beslutat att nå nästa nivå inom informationsteknologi och tar ALTEN:s hjälp att främja PiteEnergi:s konkurrenskraftighet samt möjliggöra en tillförlitlig och effektiv energileverans.

– PiteEnergi föregår med gott exempel genom att leverera 100 % förnybar el och vi ser en stor ära i att de väljer oss som leverantör för IT-tjänster. Energibranschen är en viktig aktör i samhällets utveckling så det är stimulerande att få hjälpa PiteEnergi in i den digitala eran och på så sätt även lämna gott avtryck för miljön samt kommande generationer, säger Martin Segerström, Head of Operations Sweden på ALTEN.

Ramavtalet för leveransen av IT-tjänster till PiteEnergi kommer fortgå i tre år, med möjligheten till förlängning i två år. I Sverige har teknik- och IT-konsultbolaget ALTEN 1300 anställda och kontor på orterna Göteborg, Stockholm, Lund, Linköping, Västerås, Jönköping, Skellefteå, Örebro och Umeå. I Sverige återfinns kunderna främst inom fordons-, telekom-, försvars-, energi- och verkstadsindustrin där ALTEN är verksamma genom hela produktutvecklingskedjan.