Igenkänning och kulturkrockar i sjukhusbygget

Annika Danielsson är vårdarkitekten med ett stort intresse för Östafrika. Emelie Joelsson är snart färdig arkitekt och nyligen hemkommen från Tanzania. Förutom att de båda jobbar på Liljewall brinner de för sociala frågor ur ett globalt perspektiv. Vi ville höra mer om deras engagemang i projektet Kolandoto Healthy Hospital, skriver Liljewall arkitekter. 

Ungefär tio minuters bilfärd från staden Shinyanga i nordvästra Tanzania ligger den lilla byn Kolandoto. Här finns ett regionalt sjukhus med plats för 180 inskrivna patienter, en operationsavdelning och en stor öppenvårdsmottagning. Sjukhuset grundades 1913 och drivs av organisationen ”Africa Inland Church Tanzania”, ett kyrkligt samfund som driver flera vårdinrättningar och fältverksamhet. 2014 uttryckte sjukhuset en önskan till InvolveAidom att få hjälp med att förbättra vatten- och elsituationen. InvolveAid, som är en svensk biståndsorganisation med mycket medicinsk kunskap, startade då ett samarbete med Arkitekter utan gränser och Ingenjörer utan gränser för att kunna möta sjukhusets förfrågan.

Det här var runt sommaren 2014 och vid den tiden bodde jag i Kenya. Jag fick höra om önskemålet och passade på att åka till Kolandoto och besöka sjukhuset. Det var ungefär ett halvår innan jag skulle göra mitt exjobb. Och det blev början på ett långsiktigt samarbete,” berättar Annika Danielsson

I nära samarbete med sjukhusledningen tog Annika fram en övergripande plan för sjukhusets långsiktiga utveckling. Åtgärderna som beslutades gällde såväl stort som smått och många av dem utfördes för att säkerställa goda hygieniska förhållanden. Exempelvis byggdes sjukhuset till med en separat operationssal för kejsarsnitt. Den befintliga röntgenavdelningen renoverades och omorganiserades för att underlätta för transport av patienter på ett säkert sätt.

Projektet, som är inne i sin tredje fas, fokuserar nu på att ge invånarna runt Kolandoto tillgång till bra akutvård. I dagsläget finns det ingen akutmottagning i Shinyanga eller Kolandoto så patienterna har hamnat på öppenvårdsmottagningen eller på en vårdavdelning istället vilket har lett till sämre och försenad vård för många patienter. Under våren har Emelie Joelsson, som tidigare gjort sin praktik på Liljewall, tillsammans med tre andra exjobbare från Chalmers varit på plats i Kolandoto och startat upp byggprocessen av den nya akutmottagningen.

Tillsammans med sjukhuspersonalen och ledningen har vi gått igenom anbud, träffat olika entreprenörer, ansökt om bygglov och mer i detalj gett förslag på vad som ska finnas på mottagningen. Själva designförslaget är gjort av en tidigare exjobbare, Lisa Bergstrand, men det har skett en hel del förändringar på plats. Just nu byggs sjukhusets akutmottagning och själva byggnationen går fort, taket har redan kommit på plats!

Parallellt med arbetet med akutmottagningen har vi gjort ett förslag till om- och tillbyggnad av förlossningsmottagningen som i nuläget är överbelastad samt ett förslag till en ny byggnad för en vårdavdelning. I det arbetet har vi haft stor hjälp av en barnmorska i Sverige som har arbetat i liknande kontexter, bland annat i Kongo och Sydafrika,” berättar Emelie.

Att arbeta med biståndsprojekt medför en hel del utmaningar. Annika menar på att den stora skillnaden är att här i Sverige är det alltid fler aktörer inblandade i ett projekt. Biståndsorganisationen som kommer till en plats med kunskap, tid och pengar får automatiskt en maktposition som är viktig att förhålla sig till.

Det gäller att man agerar som en vägledande konsult och inte som den som bestämmer. Jag försöker vara medveten om det i alla sammanhang och har sett hur viktig en bra metodik är för att få fram de bästa idéerna. Varken vi eller de personer vi arbetar med är inte särskilt vana att jobba på det sättet. Personalen måste få känna sig trygga för att våga säga sin åsikt. Det är ju sjukhuset själva som äger sin verksamhet och ska ta besluten om hur de vill utvecklas. Vi vill hela tiden skifta över besluten och makten till dem.

Det handlar mycket om din egen inställning när du jobbar i den här typen av projekt. Det är viktigt att vara ödmjuk och sätta sig in i den lokala kontexten, både på det fysiska planet men också på det kulturella. Man måste förstå de sociala koderna. Designworkshops där användarna involveras är helt nödvändiga för att få djupare kunskap och förankra det vi ritar. Det är också ett bra sätt för att förstå och läsa av de kulturella skillnaderna. På köpet har jag även lärt mig mer om själva byggprocessen. Den var så greppbar. Även om det var i en relativt liten skala är byggprocessen väldigt lik den i Sverige,” fyller Emelie i.

Byggnationen av den nya akutmottagningen beräknas vara klar under 2017. Efter sommaren skickas en container med sjukhusmaterial från Sverige till Kolandoto för att utrusta lokalerna. När den kommer fram åker en akutvårdskunnig person ner för att stötta sjukhuset med organisationen av akutmottagningen, akutvården och beredskapssystem. Men det slutar inte där.

Utöver samarbetet med just Kolandoto Hospital har vi nu fört projektet vidare. Nästa år startar arbetet med ett annat sjukhus – Mkula Hospital, som ligger vid Viktoriasjön i Tanzania. De står inför liknande problem med brister i vatten- och elförsörjning. Planen är att vi ska samarbeta med dem för att installera en ny solcellsdriven vattenpump. Samtidigt ska vi, även där, ta fram en övergripande plan för sjukhusets långsiktiga utveckling.” säger Annika.

Projektet Kolandoto Healthy Hospital syftar till att förbättra vårdmiljöerna på sjukhuset i Kolandoto, Tanzania, så att de inte orsakar eller förvärrar sjukdomar eller skador. Det görs dels genom att jobba med att skapa en mer hållbar vatten- och elförsörjning och dels genom att stötta sjukhuset med att utveckla den byggda miljön. Projektet är ett samarbete mellan Kolandoto Hospital, Arkitekter utan gränser, Ingenjörer utan gränser och Involve Aid.