Inlägg

Möt WSP:s Erik Bellander!

Erik Bellander blev anställd på dåvarande Sjölanders (idag WSP Sverige) direkt efter gymnasiet, 4-årig teknisk linje på Åsö Gymnasium i Stockholm. Han började som biträdande konstruktör och har sedan dess gjort karriär inom WSP som konstruktör, uppdragsansvarig och gruppchef. Idag är han avdelningschef för Elteknik i Stockholm, med närmare 80 medarbetare i sin avdelning. 

Varför trivs du med att jobba på WSP?

Vi tar vårt jobb på största allvar, och vi arbetar hårt för att leverera bästa möjliga resultat för våra uppdragsgivare. Samtidigt råder en mycket god stämning, ett uppmuntrande arbetsklimat och en allmänt inkluderande attityd. Jag trivs även mycket bra med variationen mellan å ena sidan de stora och komplexa projekten – som exempelvis Mall of Scandinavia där vi haft upp till 35 personer som jobbat samtidigt – och å andra sidan de mindre och kortare uppdragen.

Vad ser du för framtid för dig och för WSP?

Jag är stolt över WSP som bolag. Det har hänt, och händer fortfarande hela tiden, så mycket med företaget. När jag började på dåvarande Sjölanders var det ett bolag med 350 anställda, och sedan dess har vi utvecklats till att idag vara över 4 000 medarbetare bara i Sverige, och över 42 000 globalt. Extra kul och inspirerande är det faktum att vi inte bara följt med i utvecklingen i branschen i allmänhet, vi har snarare drivit den. Det ser jag verkligen fram emot att få fortsätta vara en del av.

Vem skulle du rekommendera att börja på WSP och varför?

WSP passar alla erfarenhetsnivåer, från ny-exade biträden till rutinerade specialister eller seniora chefer. Vi är bra på att ta hand om kompetens. Här finns alla möjligheter att vidareutbilda sig, jobba i spännande projekt, utvecklas och jobba internationellt. Det finns en diversitet i personlighetstyper och ett utrymme att utvecklas för alla, oavsett om det är som chef eller som teknikorienterad specialist.

Början på resan som teknikkonsult!

Tänk dig ett projektteam på 20 personer som på en bestämd tid ska leverera en ny kemifabrik. Det enda du har framför dig är ett tomt husskal och en kemisk process. Äventyret kan börja!

I mitt arbete som teknikkonsult idag finns jag nära Projektledaren och tar ansvar för stort och smått- från ekonomi- och tidplansarbete till att se till att alla som ska arbeta hos oss har passerkort och kommer in i lokalerna. Som relativt ny på arbetsmarknaden är det här en perfekt roll eftersom man får insikt i alla delar av projektet och även ha ett falköga för att säkerställa att vi håller budget och tidplan! Om ett år eller två är det jag som ska leda teamet..

På Civilingenjörsprogrammet i Kemiteknik vid Uppsala Universitet läste vi om molekyler och kemiska bindningar på en detaljerad nivå men också om hur uppskalning av en process går till. Även om kemi på molekylnivå inte är mitt primärområde i yrkeslivet så har det gett en bra grundförståelse för hur processindustrin fungerar. (Dessutom är det extra roligt att diskutera med projektets kemist vid fikabordet.) Min tanke när jag studerade var ändå att lära mig saker på en bred front och läste därför sista året på Entreprenörskolan i Uppsala. Kombinationen blev teknik och affärsmässighet en gedigen grund för att en dag bli projektledare.

Teknikkonsultyrket var inte helt tydligt för mig men efter ett år i rollen stormtrivs jag! Att arbeta i ett passionerat team där varje man är specialist är otroligt spännande. Tänk att vi snart har en fabrik redo för att producera! När det här projektet är klart är det dags att inleda nästa och då kanske det handlar om att ta fram världens snabbaste rost för kaffebönor?

Är du intresserad av problemlösning och tycker om varierande arbetsmiljö tycker jag du ska fundera på att bli en av oss!

 

Lycka till!

Hur högt är högt?

I början av sommaren var det ett nyvaket gäng bostadsbyggare som lämnade Stockholm på väg ner till Malmö för att bena ut frågan ”Hur högt är högt?”. På vårt kontor i Malmö anordnades ett seminarium som riktade sig till kollegor, kunder och beställare där frågor som ”Hur kan man gestalta höga hus?”, ”Vad måste man ta hänsyn till vid högt bostadsbyggande?”, ”Vilka våningsantal medför ökade krav?” samt ”Blir det dramatiskt dyrare när husen når en viss höjd?” diskuterades. Vi fick också en historisk genomgång med referenser till gotik och ”takkronor” samt en guidad rundtur till projekt i Malmö och Helsingborg. För mig som hyfsat nykläckt arkitekt var det fantastiskt att lyssna till inspel från de olika skråen och få höra andra aspekter på det här med att bygga högt från andra som vet, har gjort och vill.

Frågan om att bygga på höjden känns högst aktuell (pun intended) då Sveriges storstäder fortsätter växa och allt fler vill bo centralt. Genom att bygga på höjden får vi plats med fler på de få ytor som storstäderna har kvar. Själv har jag under hösten varit inblandad i ett projekt med ett 16 våningar högt hus i Farsta och i ett förslag på ett drygt 20 våningar högt hus i Solna – båda med intentionen att förutom att erbjuda många lägenheter på en liten yta också för att signalera dess existens på avstånd. Den symboliska funktionen med dessa höga byggnader är nämligen minst lika viktig som andra aspekter – se bara på de historiska kopplingarna till exempelvis kyrktornens strävan uppåt som tydligt visade byggnadens användningsområde och samhällsstatus. För mig som arkitekt är det viktigt i sådana här projekt att bibehålla en tydlig och väl genomtänkt gestaltning som kan klara budgetskärningar och rationaliseringar under projektets gång – det höga huset måste få vara ett landmärke som markerar sin plats i stadsbyggandet och inte bara utgöras av staplade lådor. Vi som betraktare och inte minst de som bor i områdena förtjänar mer.
Amanda Ersson
Amanda arbetar som bostadsritande arkitekt på White Arkitekter och har utbildat sig på KTH och i Chicago