Inlägg

Tyréns och Harvard University presenterar slutsatser

Tyréns har i samarbete med Harvard University drivit ett projekt som syftar till att se hur man på ett bättre sätt kan integrera nyttobyggnader i samhället ur ett arkitektur-perspektiv. Projektet som pågått mellan 2014 och 2017 har fokuserat på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar med utgångspunkt från svenska och amerikanska exempel, skriver Tyréns.

I går presenterade projektgruppen sina slutsatser som även finns att läsa i boken ”Architecture and Waste A (Re) Planned Obsolescence”. Tillsammans med en grupp studenter från Harvard University Graduate School of Design (via Skype från USA) presenterade Hanif Kara (Professor in Practice of Architectural Technology vid Harvard), Leire Asensio Villoria Ty(via Skype från Australien), Elisabet Höglund och Henrik Rundquist från Rundquist arkitekter olika exempel från boken och verkligheten. Elin Kågas Ramström som arbetar som BIM-samordnare på Tyréns demonstrerade några olika VR-modeller i pauserna. Gästerna kunde gå omkring vid olika nyttobyggnader som studenterna gjort modeller på. Vad sägs om att kombinera en avfallsförbränningsanläggning med en moské? Eller ett stort växthus som använder värmen som alstras vid förbränning.

Henrik Rundquist berättade om spårvagnsdepån vid Aga på Lidingö, ett projekt där man skapat ett taklandskap med hjälp av valvformer som enkelt kan adderas och repeteras allt efter de invändiga funktionernas behov. Ett exempel på hur man har integrerat en nyttobyggnad i närheten av ett hotell och bostadsområde. Seminariet avslutades med en intressant diskussion om hur arkitekter och ingenjörer kan samarbeta bättre.

Om FoU-projektet

Syftet med projektet är att vitalisera tvärvetenskaplig design och arkitektur vid byggande av industrianläggningar, med waste-to-energy-anläggningar som fallstudie. Det handlar bland annat om att öka kunskapen om hur industribyggnader och funktionsbyggnader kan utformas för att i högre grad bidra till stadens hållbarhet. Det handlar också om att kartlägga förutsättningarna för att utforma och bygga ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara industrianläggningar, och arkitektens och arkitekturens roll i detta.

Tyréns och toppskolan Harvard samarbetar

Tyréns har i samarbete med Harvard University drivit ett projekt som syftar till att se hur man på ett bättre sätt kan integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som pågått mellan 2014 och 2017 har fokuserat på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar med utgångspunkt från svenska och amerikanska exempel. I september kommer projektet att presenteras i ett slutseminarium hos Tyréns i Stockholm men redan nu finns projektets arbete och slutresultatet presenterade i boken ”Architecture and Waste”. Det skriver Tyréns.

Hanif Kara är Professor in Practice of Architectural Technology på Harvard University, och medlem av ledningsgruppen i engelska AKT II, som är ett helägt dotterbolag till Tyréns. Han har tillsammans med kollegorna på Tyréns initierat arbetet med att studera hur arkitekter och arkitekturen kan bidra till att på ett bättre sätt integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som inleddes 2014 har valt att titta närmare på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar för energiproduktion då dessa behövs i den moderna staden.

– Arkitekterna blev i stor utsträckning bortkopplade från utformningen av industribyggnader under andra halvan av 1900-talet. Vi vill revitalisera den rollen, säger Elisabet Höglund, hållbarhetskonsult på Tyréns. Med vår expertis runt avfallsförbränning och hur dessa anläggningar vuxit fram i Sverige har vi tillsammans med Harvard-forskarnas kompetens kring design och arkitektur kunnat studera hur industribyggnader generellt, och avfallsförbränningsanläggningar mer specifikt, på ett bättre sätt kan integreras i samhället.

Tanken är att de ska bidra med mer värden än bara sin funktion, och att god integration också krymper markbehovet för anläggningen. Sverige kommer att fortsätta att växa och då måste vi bygga tätare städer, vilket gör denna kunskap ytterst viktig för alla typer av nyttobyggnader. Boken vi nu ger ut, ”Architecture and Waste”, beskriver vårt arbete och våra resultat.

När den amerikanska och europeiska befolkningstätheten ökar kommer ett ökat antal avfallsförbrännings-anläggningar att behövas för att klara av hanteringen av avfall, särskilt i storstadsområden. Arkitekterna kan vara avgörande för att integrera avfallsförbränningsanläggningar i samhället och motverka negativa uppfattningar för sådana anläggningar. Om arkitekterna kan utveckla hybridbyggnader för avfallsförbränning som förenar energiproduktion med andra offentliga och institutionella program, uppstår många möjligheter för dessa anläggningar att knyta an, kommunicera med och berika den gemensamma miljön.