Inlägg

WSP-förmågan med tillförsikt: ”Som en andra familj”

Teknikdygnet träffar Hjördis Steen, en av deltagarna i WSP:s internationella introduktionsprogram för 2017. Hon är uppvuxen i Tyskland under en längre tid innan och flyttade till Sverige för att plugga Miljö & Vattenteknik på Uppsala universitet innan hon hamnade på WSP. Mycket intressant! Kolla in!

WSP:s stjärnskott om lyxig internationell erfarenhet

 

Teknikdygnet träffar Hamza Harrami, en av deltagarna i WSP:s internationella introduktionsprogram 2017. Han belyser bland annat vikten av att få den internationella erfarenheten så tidigt i karriären och alla andra inspirerande människor han får träffa under resans gång. Kika in klippet ovan!

Perfekt kombination – WSP-talangen berättar!

Teknikdygnet träffar Astrid Berglund, en av deltagarna i WSP:s internationella introduktionsprogram för 2017.  Vad är det roligaste med att jobba utomlands? Vad fick henne att söka WSP:s internationella introduktionsprogram? Hör hennes spännande tankar och idéer i klippet ovan!

10 toppstudenter börjar skräddarsytt program

Tio nyutexaminerade studenter påbörjar nu sin individuella utvecklingsplan på WSPs internationella introduktionsprogram. Det är fjärde året programmet genomförs och syftet är att hitta och vidareutveckla de bästa samhällsbyggartalangerna, skriver WSP.

Konkurrensen om de bästa kompetenserna inom samhällsbyggnad är hård. Ett framgångsrecept för WSP att attrahera duktiga medarbetare är bland annat det internationella utvecklingsprogrammet. Här får deltagarna ett snabbspår inom personlig utveckling, teknisk utveckling och affärsutveckling genom mentorskap, handledning och direktkontakt med WSPs ledning. Utvecklingsplanen är kopplad både till WSP i Sverige och WSP globalt.

– WSPs mål är att vara Sveriges främsta samhällsbyggare och vårt internationella introduktionsprogram stödjer det. År 2014 startade vi programmet och med årets deltagare medräknat har 37 personer genomgått programmet. Det har fungerat fantastiskt väl och alla utom två jobbar idag på WSP med olika utvecklingsprojekt, säger Maria Lindfelt, HR- och kommunikationsdirektör, WSP.

Årets deltagare har varierad utbildningsbakgrund, allt från konstruktion, byggteknik, energi och miljö till affärsmannaskap och innovation. De har olika kulturella bakgrunder och de flesta har tidvis studerat utomlands.

Bakom urvalet av deltagare ligger en noggrann urvalsprocess för att hitta de studenter som bäst matchar det WSP söker.

Här är solchanserna störst! – WSP:s expert visar förutsättningarna

Många tror nog att potentialen för solenergi i Sverige inte är så hög. Men faktum är att i Stockholmstrakten är förutsättningarna mycket bättre än man kanske spontant tror. Duncan McConnachie och hans kollegor från WSP är med i ett projekt för att tydliggöra hur det egentligen ser ut, skriver WSP.

KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, samordnade en upphandling för samtliga kommuner för att se hur solenergi kan bli en viktig faktor i energiproduktionen i Stockholms län. Energi- & klimatrådgivningen hade också en ledande roll i arbetet.

– Vi bestämde oss för att göra det här på riktigt. Istället för att utgå från schablonvärden använde vi befintliga laserscannade data som finns över alla tak i Stockholms län för att bygga 3D byggnadsgeometrier, berättar Duncan McConnachie, WSP. Med hjälp av dem beräknades detaljer som lutning och väderstreck för att få verklig potential för inflödet av solenergi. Dessutom utvärderades tio års data från SMHI, där vi ser hur vädret har varit i Stockholm i realiteten. Man beräknade solenergipotential på nästan 500 000 hustak på bara några veckor – någonting som krävde stora resurser och datorkraft!

Resultat från beräkningar visade att en stor andel av hustak har potential att generera mer 900 kWh/år/m2 – vilket gör det väldigt lämpligt att investera i solceller.

– Genom att samarbeta med WSP i Australien har en interaktiv webkarta framställts som på ett pedagogiskt sätt redovisar hur potentialen ser ut – ner på varje enskilt tak! Vilka är särskilt lämpade för solceller? Och vilken effekt kan man förvänta sig? Det var sånt vi ville kunna förmedla, och jag tycker vi lyckats bra, säger Duncan entusiastiskt.

När man ser kartan på webben och kan zooma in på sitt eget hus är det lätt att bli entusiastisk. Resultaten visar att potentialen för både solel och solvärme är stor – vilket kan ge stora elbesparingar och därmed minska koldioxidutsläppet. Noggrannheten i modellen är högt och leder förhoppningsvis till ökad förståelse för hur solenergi kan bli en viktig faktor i den svenska energmixen.

Mycket omfattande projekt – WSP rycker in när staden flyttar

Kirunas nya stadskärna planeras och utgångspunkten är att skapa ett attraktivt stadsliv med ett kommersiellt innehåll som bidrar till att skapa liv och rörelse. Kiruna kommun, LKAB och Kirunabostäder har valt WSP som handelsstrategisk rådgivare i arbetet, skriver WSP i ett pressmeddelande.

WSP samarbetar med Wester+Elsner Arkitekter i projektet. I uppdraget ingår att se hur handeln bäst utformas för att bidra till en levande stadskärna och ges optimala kommersiella förutsättningar.

– Vi har valt att kalla det här mycket omfattande projektet för stadsomvandling istället för stadsflytt eftersom vi vill ta tillfället i akt att faktiskt utveckla och tänka nytt och få en stadskärna som överensstämmer med de önskemål som framkom i kommunens visionsarbete, säger Lars Bäckström, chef för Tillväxtkontoret inom Kiruna kommun och representant för projektgruppen bestående av Kiruna kommun, LKAB och Kirunabostäder AB, och fortsätter:

– Det är en komplex och spännande utmaning som kräver både bredd och djup inom flertalet kompetensområden kopplade till stadslivsutveckling och det känns inspirerande och tryggt att ha med WSP och Wester+Elsner Arkitekter på den här resan.

Christina Blomberg, koncept- och varumärkesutvecklare på WSP och uppdragsledare för projektet, betonar vikten av att förstå både konsumenten och ny teknik.

– För Kirunas del är det viktigt att inte låsa fast sig i hur handeln historiskt har organiserat sig, geografiskt och gestaltningsmässigt. Att bygga en handels- och mötesplats för framtiden kräver bland annat insikter om konsumenters förändrade attityder och beteenden och förståelse för hur den tekniska utvecklingen påverkar handeln idag och i framtiden, säger Christina Blomberg.

Historiska byggnader får titthålskirurgi

Genom en unik metod kan Kalle Bandh och hans team rädda kulturhistoriskt viktiga fastigheter från förruttnelse och förfall, med minsta möjliga påverkan på både människa och miljö, skriver WSP.

Människan har i alla tider strävat efter att bosätta sig nära vatten. I miljöer som erbjudit en mängd praktiska fördelar, men som ur ett byggnadsperspektiv ofta varit förknippat med stora utmaningar. I kustnära miljöer utgörs marken inte sällan av lösa leror, och att bygga stora och tunga stenhus i dessa miljöer kräver därför en förstärkning av undergrunden. Metoden för att göra denna förstärkning har genom århundradena i regel varit träpålning.

Trä under vatten är mycket beständigt, varför dessa trägrundläggningar försänkts i djupa diken för att säkerställa träpålarnas funktion över tid. Sentida urbanisering har dock orsakat sänkta grundvattennivåer, vilket lett till att den översta delen av bärande pålar i många fall hamnat ovanför grundvattennivån, med rötsvampsangrepp som följd. Ofta har förloppet resulterat i att gamla byggnader måste grundförstärkas med en ny bärande konstruktion bestående av stora mängder stål och betong. Detta är vanligtvis mycket kostsamt, tidskrävande och besvärligt för såväl fastighetsägare som hyresgäster.

Att förekomma problemen är därför önskvärt och genom årtiondena har olika försök gjorts att stoppa förruttnelsen i tid. Mestadels har detta inneburit att på konstgjord väg försöka hålla grundvattenytan över träpålarna, något som visat sig vara mycket svårt och som i de flesta fall misslyckats. Sedan tidigt 1990-tal har WSP utvecklat en unik metod där man blandar bentonit i en lösning av borater, som man funnit vara en effektiv kemikalie för att skydda trä mot svampangrepp.

Genom borrhål i grundmuren appliceras blandningen omkring träpålarna, där boraterna sedan tränger in i träet och ger ett mycket beständigt skydd. Ingreppet kan utföras utan att utrymma fastigheten, och har betydligt mindre miljöpåverkan än en konventionell grundförstärkning.

– Under alla dessa år har vi successivt kunnat vidareutveckla metoden, och har även verifierat dess långsiktiga funktion. Hundratals historiskt och kulturellt viktiga byggnader runtom i Sverige har hittills räddats med relativt små och enkla medel, med minimal miljöpåverkan och minsta möjliga insats från fastighetsägare och hyresgäster, berättar Kalle Bandh, avdelningschef WSP.