Tyréns och toppskolan Harvard samarbetar

Tyréns har i samarbete med Harvard University drivit ett projekt som syftar till att se hur man på ett bättre sätt kan integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som pågått mellan 2014 och 2017 har fokuserat på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar med utgångspunkt från svenska och amerikanska exempel. I september kommer projektet att presenteras i ett slutseminarium hos Tyréns i Stockholm men redan nu finns projektets arbete och slutresultatet presenterade i boken ”Architecture and Waste”. Det skriver Tyréns.

Hanif Kara är Professor in Practice of Architectural Technology på Harvard University, och medlem av ledningsgruppen i engelska AKT II, som är ett helägt dotterbolag till Tyréns. Han har tillsammans med kollegorna på Tyréns initierat arbetet med att studera hur arkitekter och arkitekturen kan bidra till att på ett bättre sätt integrera nyttobyggnader i samhället. Projektet som inleddes 2014 har valt att titta närmare på integrationen av avfallsförbränningsanläggningar för energiproduktion då dessa behövs i den moderna staden.

– Arkitekterna blev i stor utsträckning bortkopplade från utformningen av industribyggnader under andra halvan av 1900-talet. Vi vill revitalisera den rollen, säger Elisabet Höglund, hållbarhetskonsult på Tyréns. Med vår expertis runt avfallsförbränning och hur dessa anläggningar vuxit fram i Sverige har vi tillsammans med Harvard-forskarnas kompetens kring design och arkitektur kunnat studera hur industribyggnader generellt, och avfallsförbränningsanläggningar mer specifikt, på ett bättre sätt kan integreras i samhället.

Tanken är att de ska bidra med mer värden än bara sin funktion, och att god integration också krymper markbehovet för anläggningen. Sverige kommer att fortsätta att växa och då måste vi bygga tätare städer, vilket gör denna kunskap ytterst viktig för alla typer av nyttobyggnader. Boken vi nu ger ut, ”Architecture and Waste”, beskriver vårt arbete och våra resultat.

När den amerikanska och europeiska befolkningstätheten ökar kommer ett ökat antal avfallsförbrännings-anläggningar att behövas för att klara av hanteringen av avfall, särskilt i storstadsområden. Arkitekterna kan vara avgörande för att integrera avfallsförbränningsanläggningar i samhället och motverka negativa uppfattningar för sådana anläggningar. Om arkitekterna kan utveckla hybridbyggnader för avfallsförbränning som förenar energiproduktion med andra offentliga och institutionella program, uppstår många möjligheter för dessa anläggningar att knyta an, kommunicera med och berika den gemensamma miljön.