Peab tecknar nytt revolverande kreditfacilitet – om 7,4 miljarder kronor

Peab har refinansierat en kreditfacilitet på totalt 4,0 miljarder kronor med förfall september 2020 med en ny kreditfacilitet om 7,4 miljarder. Det nya avtalet löper till 16 september 2022 med möjlighet att förlänga löptiden med ett plus ett år, säger Peab.

I transaktionen deltar fem banker. De fem kreditgivarna i bankgruppen är Nordea, Swedbank, Danske Bank, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken. Transaktionen koordineras av Nordea.

Låneavtalet utgör Peabs långfristiga grundfinansiering som kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer av kortfristig rörelsefinansiering samt projektrelaterade krediter.

Den nya kreditfaciliteten är baserad på Peabs finansiella situation efter förvärvet av YIT:s beläggnings- och ballastverksamhet som beräknas genomföras tidigast 1 januari 2020. Den del som är relaterad till att förvärvet genomförs och som uppgår till 3,0 miljarder kronor aktiveras i samband med tillträde.

– Det är glädjande att i god tid ha klart avtalet om en ny bankfinansiering. Kreditavtalet ger oss en stabil finansiell plattform för de närmaste åren. Långsiktiga bankrelationer har alltid varit en viktig del i Peabs utveckling, säger Peabs VD Jesper Göransson.

Hur blev det så att jag jobbade inom konsultbranschen?

Hej och välkommen! Jag heter Max. I mitt första blogginlägg tänkte jag berätta om hur jag hamnade i konsultbranschen. Stegen jag tog dit började när jag var liten. När jag var yngre frågade alltid mina lärare mig vad jag skulle vilja ha som yrke när jag blev stor. Mitt svar varierade varje år utan undantag, men allt förändrades när jag var ungefär tio år gammal.

Jag besökte ofta bokaffären i vår stad med mina föräldrar på jakt efter nya böcker. En dag såg jag en bok med ett omslag med en stjärnhimmel och titeln Rocket Boys i stor text. När jag såg boken visste jag att denna gång var speciell och att jag måste ha boken med en gång. Jag bad mina föräldrar om att få köpa boken eftersom jag ville läsa den direkt. Efter att jag hade läst boken kändes det som att en damm hade brustit. Jag insåg att jag ville bli en ingenjör. Detta kändes som mitt första steg mot min karriär.

 Jag vet inte om ni kunde gissa det, men jag växte upp i USA med en svensk mor. Andra steget mot min karriär blev alltså när jag började på Northeastern University i Boston. Universitet i USA har oftast inga praktiker kopplade till programmet som man går på. Normalt sett studerar man bara teori tills man har tagit examen och först därefter letar man efter arbete inom ingenjörsbranschen. Mitt universitet var unikt med en fantastisk teoretisk utbildning som även är byggd runt flera långa praktiker.

Innan jag kom fram till universitetet var jag naiv och trodde att ingenjörer enbart jobbade med raketer eller flygplan. Min första praktik korrigerade direkt mina antaganden kring vad ingenjörer gjorde.­­­­­ Om jag använder ett gammalt engelskt talesätt fick jag ’an eye-opening experience’ för det kändes som att jag kunde kasta en sten var som helst och hitta en helt ny bransch för ingenjörer.

Fast nu hade jag ett stort problem. Var vill jag hamna? Vad kommer att hända mig om jag fastnar i en bransch som jag inte trivs i? En av mina professorer rekommenderade mig att jag borde prova en ny bransch på varje praktik tills jag hittar branschen som passar mig bäst. Det tog ett par praktiker och ett par år innan jag fattade ett beslut; alla branscher är roliga och ger spännande utmaningar. Så fort jag fick mitt universitetsdiplom var jag på jakt efter nästa uppdrag för min dröm var att jobba i många olika branscher och länder. Sista steget var när jag hade tröttnat på den stressiga arbetsmiljön i USA och därför sökte jobb i Sverige. Ett av företagen jag sökte jobb på kontaktade mig och då utforskade jag dem och såg att de arbetade inom konsultbranschen. På samma sätt som när Rocket Boys styrde mig till att utbilda mig till ingenjör insåg jag att det mest optimala arbetet för mig skulle vara att få arbeta inom  konsultbranschen. Jag rekommenderar starkt konsultbranschen för alla nyutbildade ingenjörer. Det är den optimala branschen för att få en möjlighet att prova olika ingenjörsinriktningar, antingen tills man har hittat den inriktning man trivs bäst med eller om du är som jag och vill stanna kvar eftersom det är konsultbranschens omväxling och nya utmaningar vi trivs med.

Hur blev jag teknikkonsult? – Så här gick det till

Hur blev jag konsult inom teknisk dokumentation? Det skulle kunna beskrivas med att “jag halkade in på ett bananskal”. Efter examen sökte jag alla möjliga jobb inom sådant min utbildning hade handlat om; miljö, hållbarhet, energisystem, samhällsbyggnad, med mera, med mera. Om ordet “dokumentationsspecialist” dykt upp bland jobbannonserna då hade det inte fångat min uppmärksamhet. En dag fick jag dock anledning att ta reda på dess innebörd. Jag fick ett meddelande på LinkedIn med en fråga om huruvida jag kunde vara intresserad av att arbeta med dokumentation hos ett stort elnätsföretag. Jag läste på lite och bestämde mig för att gå på intervju. Det ledde till att jag helt plötsligt var dokumentationsspecialist hos elnätsföretaget Ellevio, något jag aldrig kunnat gissa några månader tidigare. Ett och ett halvt år senare arbetar jag fortfarande här, med dokumentation och som konsult, men i en lite annan tjänst och anställd av ett annat konsultföretag; Etteplan. 

Jag trivdes helt enkelt på arbetsplatsen och inom området. För att beskriva teknisk dokumentation väldigt kort så kan det handla om att sammanställa viktig information i ritningar och i databaser. Det kan också handla om att skapa struktur och rutiner som gör att företagets dokumentation verkligen skapas, hålls uppdaterad och kan användas. Om ingen litar på eller ens hittar den information som finns är den inte mycket värd. Det här arbetet känns viktigt och passar mig bra. 

Konsultyrket kan se ut på många sätt. En vanlig uppfattning, som också jag bildade mig under studietiden, är att: en konsult byter arbetsplats ofta, har varierande uppgifter och är stressad. Det är nog sant för någon någonstans tyvärr. De två förstnämnda kan dock stämma utan den sistnämnda, hos en bra arbetsgivare. 

Min konsultroll ser lite annorlunda ut. Jag arbetar inte åt mer än en kund och mitt uppdrag här har inget slutdatum. Det gör att mitt arbete faktiskt inte ser så annorlunda ut än om jag varit Ellevio-anställd. En skillnad är dock att jag inte bara har kollegor här, utan även hos andra liknande företag. Det är en stor fördel att lätt kunna dela kunskap och erfarenheter med personer utanför sin egen verksamhet när det behövs. En annan fördel för konsulten är att den lättare kan byta inriktning eller arbetsplats utan att säga upp sig. Den här variationsmöjligheten skänker snarare trygghet än stress. Jag tror att yrket “konsult”, med sina många inriktningar och utformningar, passar för många.

Viktor fortsätter haussa Rejlers – Så ska han jaga ikapp Sweco och ÅF

Viktor Svensson var tippad att ta över konsultjätten ÅF när bolaget letade ny vd. Istället tog han över den mindre konkurrenten Rejlers. Sedan han blev vd har aktien stigit med 110 procent. ”Jag ser ingen anledning att vi ska prestera sämre än konkurrenterna”, säger Viktor Svensson.

Viktor Svensson har ett förflutet på ÅF Pöyry där han senast arbetade som divisionschef för ÅF Technology. Han pekades också ut som en möjlig efterträdare till ÅF:s dåvarande vd Jonas Wiström när han slutade 2017. Det jobbet fick han till slut inte, och istället rekryterades Viktor Svensson till den mindre branschkollegan Rejlers.

”Jag såg att väldigt mycket behöver förändras i Rejlers, men det gäller att prioritera och ta en sak i taget”, säger han.

För att råda bot på den svaga lönsamheten lanserades den nya vd:n relativt omgående en stor omorganisation för att effektivisera verksamheten. Sedan dess har antalet anställda minskats, chefspositioner har blivit färre och den olönsamma telekomverksamheten i Norge har sålts.

”Det fanns områden i bolaget där jag hade svårt att se vem som hade resultatansvaret. Nu har vit tydliggjort det och vi har satt upp målsättningar om vad som är en tillfredsställande tillväxt och vad som inte är det”, säger han.

Lönsamhetsmålet är satt till en ebita-marginal på 10 procent över en konjunkturcykel.

”Jag ser ingen anledning att Rejlers ska prestera sämre än branschen i övrigt. Däremot är jag ödmjuk inför att det tar tid att förändra en verksamhet med 2 procent i snittmarginal. För mig är det här en resa, och det tar minst år att utveckla en kultur få till ett nytt ledarskap och affärsmannaskap.”

”Förvärv ska bli en naturlig del av vår resa, men vi ska inte ut och erövra Europa eller världen. Vi kan bli väsentligt störe i Sverige, Finland och Norge”, säger han.

Trafikverket gör ny stor satsning på kollektivtrafiken i Täby och Danderyd

Nu påbörjar Trafikverket den första av flera större kollektivtrafiksatsningar för att förbättra framkomligheten och skapa smidiga bytespunkter i Täby och Danderyd. Först ut är bygget av E18 Arninge station, som utvecklas i samarbete med SL och Täby kommun, säger Trafikverket.

– Den växande regionala stadskärnan behöver tillgång till hållbara resor och smidiga bytespunkter runt om i staden, säger Helena Sundberg, regional direktör på Trafikverket. Därför bygger Trafikverket en bytespunkt i Arninge i samarbete med SL och Täby kommun. Vi knyter samman transportsätten genom snabba, säkra och enkla byten mellan buss, tåg, cykel och bil.

En bytespunkt underlättar pendling till och från arbetsplatser, och Arninge blir en viktig knytpunkt för nordöstra Stockholm. I Arninge-Ullna finns arbetsplatser, bostäder och ett centrum som utvecklas snabbt. Bygget av E18 Arninge station påbörjas nu under hösten och arbetet beräknas vara klart i slutet av 2021.

– Täby satsar stort på ökad framkomlighet och med Arninge station får vi en viktig bytespunkt för boende och verksamma i området och ett nav för hela nordöstra Stockholm. Här kan resenärer ställa bilen, byta till Roslagsbanan eller buss. Med den pågående dubbelspårsutbyggnaden för Roslagsbanan och förbättrade busslinjer kommer det att bli enkelt ta sig till och från Arninge-Ullna, säger Erik Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Täby.

Bussfiler E18 från Danderyds sjukhus till Arninge-Ullna

Trafikverket utreder möjligheterna att bygga bussfiler längs hela sträckan mellan Danderyds sjukhus och Arninge, i båda riktningarna. Syftet är att öka kapaciteten för kollektivtrafiken och förbättra trafiksäkerheten för alla trafikanter. Preliminär byggstart sker under 2020.

Nya busshållplatser vid Danderyds gymnasium

Trafikverket arbetar också för att förbättra för bussresenärerna i Danderyd. Det finns planer på flera nya busshållplatser som ska ligga längs E18 i anslutning till Danderyds gymnasium. Preliminär byggstart sker under 2021.

– Trafikverket ska utveckla transportsystemet på ett hållbart sätt och kollektivtrafik har en given plats i en hållbar region. Genom en gemensam kraftsamling för kollektivtrafiken i Täby och Danderyd gör vi det enklare att välja att resa kollektivt, avslutar Helena Sundberg.

Chalmers bygger nytt klimatsmart besökscentrum i Onsala för rymdteknik

Chalmers bygger ett nytt besökscentrum för rymdteknik och astronomi, och första spadtaget inför det nya huset tas den 19 september under Rymdveckan i Västsverige. Själva bygget, mitt bland teleskopen vid Onsala rymdobservatorium, ska bli ett nyskapande och klimatvänligt projekt, säger Chalmers.

Onsala rymdobservatorium i norra Halland har en lång tradition av att engagera allmänheten i dess forskning om rymden, astronomi och vår planet. Radioteleskopen vid observatoriet i Onsala har fascinerat och inspirerat besökare i alla åldrar ända sedan rymdåldern började.

Nu blir observatoriet värd för ett nytt besökscentrum med ett större uppdrag: att visa upp all den rymdforskning som bedrivs på Chalmers och bland dess partners i Västsverige.

– Onsala rymdobservatorium har i över 50 år ökat vår förståelse av vårt universum och lett Chalmers mot ett allt större engagemang för rymdforskning och dess tillämpningar. I det nya besökscentrumet ska allmänheten få en större möjlighet att uppleva universum och vår rymdverksamhet, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers.

Det nya huset ska byggas mitt bland teleskopen i Onsala, där forskning bedrivs om både universum och jorden.

– Våra teleskop och instrument ger forskarna en närkontakt med rymden och universum. Här använder vi dessutom rymdteknik för att mäta både havsnivå, jordskorpan och atmosfären. Med det nya huset vill vi ge fler besökare en chans att komma närmare rymden, och rymdtekniken, säger Eva Wirström, astronom vid Chalmers och avdelningschef för Onsala rymdobservatorium.

Byggprojektet blir nyskapande när det gäller hållbarhet, menar Nicklas Arfvidsson, vd för Chalmersfastigheter som är beställare och byggherre.

– Nu när Chalmers vill visa upp hela universum och den senaste tekniken fordras det också att vi bygger på ett hållbart sätt där vi så långt som möjligt minimerar vår klimatpåverkan genom att maximera vårt återbruk. Detta är ett unikt projekt för Chalmers där vår förhoppning är att kunna dra lärdomar i allt från utsläppsdriven upphandling till projektering och genomförande av ny- och ombyggnadsprojekt med minimal klimatpåverkan, säger han.

Magnus Simonsson är affärschef för NCC Building Sverige, som är byggentreprenör för projektet.

– Hållbarhet är centralt för NCC. Vi ser fram emot att applicera vårt kunnande och erfarenhet och tillsammans med Chalmers utveckla detta visionära projekt, säger han.

Det nya besökscentrumet vid Onsala rymdobservatorium ritas av White arkitekter.

– Vi ska skapa en plats som gör forskningen mer tillgänglig för allmänheten. Att utforma en byggnad, i den här snudd på futuristiska miljön omgiven av gigantiska radioteleskop, är ett unikt och spännande uppdrag, säger ansvarig arkitekt Mattias Lind.

Bygget väntas pågå under 2020 och huset ska stå redo för de första besökarna 2021.

Lösningar för autonoma fordon visades på Örnsköldsviks flygplats – Combitech står för säkerhet

Torsdagen den 12 september demonstrerades hur digitalisering och autonoma fordon kan effektivisera driften på flygplatser inom ramen för samverkansprojektet Automated Vehicles for Airports (AVAP). It- och teknikkonsultbolaget Combitech bidrar med ett säkerhetshöjande system för att övervaka autonoma fordon, säger Combitech.

Syftet med forskningsprojektet AVAP är att demonstrera hur fordonsautomation på ett säkert sätt kan bidra till minskade kostnader och effektivare drift för mindre och medelstora flygplatser. Det handlar om att studera lösningar och system för flygplatsövervakning och underhåll, till exempel med autonom gräsklippning, snöröjning och friktionsmätning. Projektägare är Luftfartsverket (LFV) och testarenan finns påÖrnsköldsviks flygplats (OER). Forskningsprojektet har pågått sedan våren 2018 och finansieras av Trafikverket. Combitech är en av projektpartnerna. Den 12 september demonstrerades lösningarna för kunder och intressenter.

Säkra och digitaliserade flygplatser
I AVAP används en vidareutveckling av Combitechs systemlösning DRIWS (Digital Runway Incursion Warning System) som idag primärt finns för att undvika olyckor på start- och landningsbanan. Det används även för att effektivisera verksamheten på flygfältet, särskilt vid dålig sikt. Den utvecklade versionen av DRIWS nyttjas för att koppla samman och övervaka autonoma fordon och farkoster, från olika leverantörer, i ett centralt system.

–       Vi har använt vår mångåriga erfarenhet av att bygga säkra lösningar som blir navet i system av system. DRIWS länkar ihop sin ursprungsförmåga, att varna för och förhindra olyckor, med de autonoma fordon och farkoster som finns i projektet. Systemet gör det möjligt att övervaka aktiviteten på området för att garantera säkerheten men det används också för att exempelvis planera underhåll, berättar Anders Wendel, biträdande affärsområdeschef för System Integration Security Solutions på Combitech.

I lösningen finns bland annat geofence (ett slags virtuellt staket), larmfunktioner och meddelandehantering till och från de autonoma fordonen. Vidare finns stöd för att kunna integrera ytterligare funktioner som indatasystem och uppföljningssystem med mera.  

Intresset från branschen är stort
Att det finns ett intresse för projektet råder det ingen tvekan om, såväl bland landets mindre- och medelstora flygplatser som utomlands. Den gemensamma nämnaren är att intressenterna funderar kring hur de kan hålla sin verksamhet öppen och tillgänglig på längre sikt, där digitaliseringens möjligheter är en viktig del. DRIWS har goda förutsättningar att bidra till detta, bland annat genom att erbjuda funktioner för Traffic Management och Fleet Management System. 

–       Projektet visar att det finns stor potential att använda fordonsautomation och digitaliseringens möjligheter, men också att det är ett område där vi behöver fortsätta samverka och forska. Vi behöver hjälpas åt att bygga ekosystem där olika lösningar och system möts. Vi hoppas AVAP-projektet kan inspirera till det, säger Hans Torin, vd på Combitech.

Lösningar för autonoma fordon visades på Örnsköldsviks flygplats – Combitech står för säkerhet

Torsdagen den 12 september demonstrerades hur digitalisering och autonoma fordon kan effektivisera driften på flygplatser inom ramen för samverkansprojektet Automated Vehicles for Airports (AVAP). It- och teknikkonsultbolaget Combitech bidrar med ett säkerhetshöjande system för att övervaka autonoma fordon, säger Combitech.

Syftet med forskningsprojektet AVAP är att demonstrera hur fordonsautomation på ett säkert sätt kan bidra till minskade kostnader och effektivare drift för mindre och medelstora flygplatser. Det handlar om att studera lösningar och system för flygplatsövervakning och underhåll, till exempel med autonom gräsklippning, snöröjning och friktionsmätning. Projektägare är Luftfartsverket (LFV) och testarenan finns påÖrnsköldsviks flygplats (OER). Forskningsprojektet har pågått sedan våren 2018 och finansieras av Trafikverket. Combitech är en av projektpartnerna. Den 12 september demonstrerades lösningarna för kunder och intressenter.

Säkra och digitaliserade flygplatser
I AVAP används en vidareutveckling av Combitechs systemlösning DRIWS (Digital Runway Incursion Warning System) som idag primärt finns för att undvika olyckor på start- och landningsbanan. Det används även för att effektivisera verksamheten på flygfältet, särskilt vid dålig sikt. Den utvecklade versionen av DRIWS nyttjas för att koppla samman och övervaka autonoma fordon och farkoster, från olika leverantörer, i ett centralt system.

–       Vi har använt vår mångåriga erfarenhet av att bygga säkra lösningar som blir navet i system av system. DRIWS länkar ihop sin ursprungsförmåga, att varna för och förhindra olyckor, med de autonoma fordon och farkoster som finns i projektet. Systemet gör det möjligt att övervaka aktiviteten på området för att garantera säkerheten men det används också för att exempelvis planera underhåll, berättar Anders Wendel, biträdande affärsområdeschef för System Integration Security Solutions på Combitech.

I lösningen finns bland annat geofence (ett slags virtuellt staket), larmfunktioner och meddelandehantering till och från de autonoma fordonen. Vidare finns stöd för att kunna integrera ytterligare funktioner som indatasystem och uppföljningssystem med mera.  

Intresset från branschen är stort
Att det finns ett intresse för projektet råder det ingen tvekan om, såväl bland landets mindre- och medelstora flygplatser som utomlands. Den gemensamma nämnaren är att intressenterna funderar kring hur de kan hålla sin verksamhet öppen och tillgänglig på längre sikt, där digitaliseringens möjligheter är en viktig del. DRIWS har goda förutsättningar att bidra till detta, bland annat genom att erbjuda funktioner för Traffic Management och Fleet Management System. 

–       Projektet visar att det finns stor potential att använda fordonsautomation och digitaliseringens möjligheter, men också att det är ett område där vi behöver fortsätta samverka och forska. Vi behöver hjälpas åt att bygga ekosystem där olika lösningar och system möts. Vi hoppas AVAP-projektet kan inspirera till det, säger Hans Torin, vd på Combitech.

Sveriges första fossilfria förskola – WSP bidrar till utvecklingen

Göteborgs Stad har som mål att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser med 75% fram till 2050. Som ett led i det arbetet startar nu ett innovationsprojekt med målet att bygga en fossilfri förskola. Förskolan, som fått namnet Hoppet, byggs av Derome. WSP har knutits till projektet för att hitta optimala lösningar genom att utreda och testa olika processer, material och metoder, säger WSP.

– Vi är mycket glada över att medverka i detta spännande uppdrag, säger Hanna Holmdahl Bodén på WSP Byggprojektering i Göteborg. Experter, entreprenörer, konsulter och leverantör kommer att samarbeta mycket tätt för att hitta smarta, kreativa lösningar med minimal klimatpåverkan. Det här är ett projekt som utmanar alla traditionella byggmetoder och därför krävs en hel del nytänkande. Från WSP deltar konsulter med kompetens inom mark, byggnadsfysik, geoteknik och konstruktion. Det gäller att ha en helhetssyn på hela kedjan; utvinning av råvaror, transporter, arbetsmaskiner, material och produkter för att säkra att inga fossila ämnen används i något skede.

Utredningarna är nu igång och under 2021 ska Hoppet, Sveriges första fossilfria förskola, vara klar att ta emot de första eleverna. Genom innovationsprojektet Hoppet kommer branschen förhoppningsvis få många nyttiga lärdomar om fossilfritt byggande.

Sveriges första fossilfria förskola – WSP bidrar till utvecklingen

Göteborgs Stad har som mål att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser med 75% fram till 2050. Som ett led i det arbetet startar nu ett innovationsprojekt med målet att bygga en fossilfri förskola. Förskolan, som fått namnet Hoppet, byggs av Derome. WSP har knutits till projektet för att hitta optimala lösningar genom att utreda och testa olika processer, material och metoder, säger WSP.

– Vi är mycket glada över att medverka i detta spännande uppdrag, säger Hanna Holmdahl Bodén på WSP Byggprojektering i Göteborg. Experter, entreprenörer, konsulter och leverantör kommer att samarbeta mycket tätt för att hitta smarta, kreativa lösningar med minimal klimatpåverkan. Det här är ett projekt som utmanar alla traditionella byggmetoder och därför krävs en hel del nytänkande. Från WSP deltar konsulter med kompetens inom mark, byggnadsfysik, geoteknik och konstruktion. Det gäller att ha en helhetssyn på hela kedjan; utvinning av råvaror, transporter, arbetsmaskiner, material och produkter för att säkra att inga fossila ämnen används i något skede.

Utredningarna är nu igång och under 2021 ska Hoppet, Sveriges första fossilfria förskola, vara klar att ta emot de första eleverna. Genom innovationsprojektet Hoppet kommer branschen förhoppningsvis få många nyttiga lärdomar om fossilfritt byggande.