Norconsults mission är att skapa ett mervärde för samhället – vill du göra det tillsammans med oss?

Vi är en av Nordens största rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Allt vi gör idag ska fungera för våra barn imorgon, med vår mission att skapa ett mervärde för samhället. Norconsult är en organisation som uppmuntrar till kreativitet och samarbete. Detta ger kraft att utmana, utveckla och göra skillnad på riktigt. Som medarbetarägt bolag har vi en inkluderande företagskultur som värdesätter samarbeten både internt och externt. Hos oss finns inget som främjar intern konkurrens. Här arbetar vi tillsammans i kreativa, tvärfackliga projekt.

Exjobbet och praktiken är en mycket viktig del av din utbildning och det vet vi hos Norconsult. Under åren har vi träffat ett stort antal studenter och många av dem jobbar fortsatt hos oss idag. För oss är det en självklarhet att aktivt samarbeta mellan näringsliv och utbildning. Det kommer regelbundet ut nya möjligheter hos Norconsult, se dem och läs mer här!

Ny hållbarhetsmilstolpe för Bjerking – Campus Albano

På uppdrag av Akademiska Hus och Svenska Bostäder är Bjerking med och driver hållbarhetsarbetet i projekt campus Albano, som ska bli det vetenskapliga navet som knyter ihop universitetshuvudstaden Stockholm och bildar ett hållbart campus med utbildningsmiljöer för studenter och forskare. Nu har projektets hållbarhetsprogram godkänts för certifieringen Citylab, säger Bjerking.

– Det är en betydande milstolpe för projektet, som innebär att campus Albano blir det första campus som någonsin uppnått certifieringen. Nu fortsätter vi arbetet med att säkerställa att ambitionerna som beskrivs i hållbarhetsprogrammet även genomförs i praktiken, säger Elin Salomonsson, hållbarhetskonsult på Bjerking och hållbarhetssamordnare för campus Albano.

Campus Albano byggs för att möta behovet av nya lokaler på både kort och lång sikt i takt med att Stockholms universitet och KTH växer. Campuset möjliggör också att universiteten kan verka och samverka med varandra och det omgivande samhället på ett helt nytt sätt än tidigare. Här byggs även cirka 1 000 studentbostäder och lokaler för kommersiell service. Byggherrarna är Akademiska Hus och Svenska Bostäder, liksom Trafikverket och Stockholms stad som bygger infrastruktur i området.

Utvecklingen av campus Albano sker i samklang med naturen med stor hänsyn till den biologiska mångfalden. Målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. I planarbetet har forskning inom hållbar stadsutveckling integrerats genom att en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre och KTH Arkitektur lämnat inspel med utgångspunkt från social-ekologisk stadsdesign. Att forskare på detta sätt aktivt medverkade i planprocessen gör campus Albano till ett unikt projekt.

På uppdrag av Akademiska Hus och Svenska Bostäder har Bjerking varit med och drivit hållbarhetsarbetet i projektet. En viktig utgångspunkt har varit att använda Sweden Green Building Councils guide för hållbar stadsutveckling, Citylab, för att tydligt jobba med hållbar stadsutveckling. När arbetet startade 2016 var campus Albano ett av tolv pilotprojekt som testade Citylab.

– Det som särskiljer campus Albano från andra projekt med höga hållbarhetsambitioner är bland annat att det byggs i Nationalstadsparken. Redan i början av 2000-talet satte forskare målet om ett social-ekologiskt campusområde som nu kommer att gestaltas genom exempelvis stora gröna terrasser med rik biologisk mångfald, berättar Elin Salomonsson.

På uppdrag av Akademiska Hus sköter Bjerking även miljöbyggsamordning på campus Albano. Totalt ska tre byggnader om ca 70 000 kvm certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver. Bjerking bistår också byggherrarna i arbetet med att samordna samtliga entreprenörers arbetsmiljö- och säkerhetsarbete.

Bilder: BSK arkitekter 

Utveckla framtidens produkter för en bättre värld – gör ditt exjobb hos i3tex

Hos oss kan du välja mellan spännande uppdrag som tar sikte på människa och miljö. Läs mer på i3tex hemsida.

Passa på att träffa våra handledare och kollegor på vårt exjobbsevent 20 november i Göteborg, mer information och anmälan finns här.

Malin Klintborg tog hem COWI:s pris Årets Projektledare 2019

Vinnaren av COWIs pris Årets Projektledare inom samhällsbyggnad heter Malin Klintborg och är uppdragsledare för digital samhällsbyggnadsprocess på Lantmäteriet. Priset fick hon bland annat för sitt tankeledarskap och engagemang att leda och driva projekt, säger COWI.

– Juryn var helt enig i beslutet att ge priset till Malin eftersom hon har påvisat egenskaper som en riktigt bra projektledare behöver ha, säger Lars Erik Bjuhr, Senior HR Advisor på COWI och medlem i juryn.

Malin är utbildad elektroingenjör vid Högskolan i Skövde och har över 20 års erfarenhet som utvecklingsledare och chef inom projekt och linjeverksamhet både inom privat och offentlig sektor.

– Fantastiskt roligt och hedrande, med tanke på alla fantastiska projekt och projektledare som finns inom samhällsbyggande. Det är alltid en sådan härlig boost när man får känna sig sedd, hörd och bekräftad, säger Malin om att vinna priset.

Just nu arbetar Malin med Lantmäteriets regeringsuppdrag för digital samhällsbyggnadsprocess som bland annat handlar om att öka standardiseringen av grunddata samt att göra informationsutbytet i offentlig sektor säkrare och mer effektivt. För Malin som uppdragsledare innebär det samverkan med Sveriges 290 kommuner, cirka 40 myndigheter och aktörer i byggsektorn. I projektet har Malin nått framgång genom att utifrån ett tankeledarskap, det vill säga genom att ligga före i tanken och tidigt bygga upp en bild av förslag till lösning, ge möjlighet till att tidigt involvera många aktörer.

-Det är lättare att testa en tes, jobba utifrån den och förbättra istället för att starta med ett vitt papper. Det skapar bra förutsättningar att på ett effektivt sätt nå projektmålen, säger Malin.

Det är femte året i rad som COWI delar ut priset Årets projektledare till en person inom samhällsbyggnadsområdet – och precis som tidigare år skedde det vid Universums Talent Excellence Awards. Förutom äran att bli Årets Projektledare får vinnaren möjlighet att spendera en dag tillsammans med projektledare från COWI och besöka ett aktuellt COWI-projekt i Stockholmsområdet.

Juryns motivering

Årets vinnare får priset utifrån hennes dynamiska engagemang att leda och driva projekt. Hon har som projektledare genomfört ett digitaliseringsprojekt som berör bland annat majoriteten av landets kommuner och som kommer möjliggöra en årlig besparing på 22 miljarder kronor. Hon har genom sitt tankeledarskap inspirerat sina projektmedlemmar till ett delägarskap inom projektet genom att bryta ned den totala målbilden till delar som anpassats till var och en inom projektet. Projektet är en viktig del i att uppnå Agenda 2030, där Sverige ska vara ett föregångsland i implementeringen av de globala målen för hållbar utveckling och digitalisering är ett viktigt verktyg för att nå flera av målen.

Rambolls tjänst ska hjälpa Sverige andas renare luft

Med målet att hjälpa människor att andas renare luft har Ramboll utvecklat tjänsten Happy Commuter. Genom att i realtid visualisera luftkvaliteten på en karta visar Happy Commuter den cykelväg som är renast mellan två platser, säger Ramboll.

– Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för människor att andas renare luft. Happy Commuter är en del i det arbetet och ett steg i rätt riktning. Om möjligheten finns att minska intaget av dålig luft tror vi att människor kommer ta den, säger Niklas Sörensen, vd på Ramboll.

En vuxen person andas 20 000 andetag per dygn, cirka 10 000 liter luft passerar våra lungor. Flera aktuella studier visar tydliga samband mellan luftkvalitet och hälsa – både fysisk och psykisk. En ny rapport från amerikanska forskningsinstitutet MIT visar exempelvis att det finns ett samband mellan luftkvalitet, lycka och välmående. Dålig luft kan dock inte urskiljas med blotta ögat. Happy Commuter erbjuder bokstavligt talat en väg runt problemet. Luftkvalitetsdata bearbetas i realtid och tjänsten visar den renaste luftvägen med cykel.

– Som individer kan vi till en viss grad påverka luften vi andas in. Platsen vi bor på, vilken tid på dygnet vi går ut, vilka vägar och färdsätt vi tar har betydelse. I en nyligen framtagen rapport (länk) har vi sett att minst 30 svenska städer har för dålig luft. Med Happy Commuter gör vi luftkvalitetsdata tillgänglig på ett enkelt sätt för alla som cyklar till jobb eller skola, säger Daniel Nilsson, luftkvalitets- och miljöexpert på Ramboll.

Sverige har en tydlig lagstiftning som ska garantera bra luftkvalitet. Det är kommunernas ansvar att granska och följa upp dåliga värden. I slutändan är det dock individerna som drabbas av dålig luftkvalitet. Ramboll vill med sin nya tjänst hjälpa människor att fatta rätt beslut och må bättre.

– Enkäter vi har genomfört visar att invånarna rankar luftkvalitet högt och tycker att kommunerna gör för lite och vi vill därför dela med oss av vår kunskap och göra den tillgänglig för alla, säger Niklas Sörensen. 

– Problemet med luft behöver angripas från två håll. Det handlar dels om kunskap och dels om förändrade beteenden. Ur ett hållbarhetsperspektiv vill vi skapa förutsättningar för fler människor att välja cykel istället för bil. Det skapar en god cirkel som kommer att leda till ännu renare luft, avslutar Daniel Nilsson.

WSP:s Helena Klintström kan bli årets person inom hållbar stadsutveckling

Det finns ett stort behov av att göra frågorna kring hållbar stadsutveckling konkreta och begripliga. WSPs Helena Klintström är en av dem som gett frågan en tydlig röst, bland annat som representant i Stockholms stads råd för Agenda 2030. Nu nomineras hon för sitt arbete till årets person inom hållbar stadsutveckling av Sweden Green Building Council, säger WSP.

– Det känns fantastiskt kul och hedrande! Det finns ett stort behov av att konkretisera och få politiker och beslutsfattare att förstå hur vi som stadsutvecklare kan bidra till frågor så som ensamhet, minskad klimatpåverkan och integration. Hur påverkas invånarna av hur en väg dras, om det finns tillgång till grönområden eller hur bostadshusen utformas? Det är frågor som behöver ställas tidigt i processen och följas upp längs vägen, säger Helena Klintström, som är ansvarig för hållbar stadsutveckling på WSP.

Helena menar att särskilt social hållbarhet setts som en ”plusmeny” när det funnits tid eller intresse. Men det sker en snabb förändring och intresset från WSPs kunder ökar. Helena har tillsammans med kollegor arbetat fram nya metoder för att visa vad social hållbarhet faktiskt betyder i den fysiska planeringen och hur uppföljning och prioritering kan göras.

Helena Klintströms erfarenheter kommer ifrån såväl privat som statligt och kommunalt håll. Hon har bland annat arbetat för Delegationen för hållbara städer och Boverket samt på Uppsala kommun.

Juryns motivering

En ovanlig kombination av pragmatism och innovativt nytänkande är egenskaper som hjälper Helena Klintström att knyta hållbarhetsfrågorna tätt till processen och täppa till kunskapsluckorna.

Den 11 oktober utses vinnaren av årets person inom hållbar stadsutveckling på Sweden Green Building Award.

Anders Prästings utnämnd till Teknologie doktor i geoteknik

Efter 5 års arbete med sin doktorsavhandling ”Managing uncertainties in geotechnical parameters” vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm var det dags för Anders Prästings, geotekniker på Tyréns, att försvara sin avhandling, säger Tyréns.

Opponent och ledare för diskussionen var professor Kok-Kwang Phoon vid National University of Singapore, världskänd inom det geotekniska området. Efter avslutad presentation och diskussion blev Anders Prästings godkänd och utnämnd till Teknologie doktor.

– Att få ett fint omdöme från professor Phoon, som är en världsstjärna inom forskningsområdet, känns fantastiskt bra, säger en glad Anders Prästings.

Syftet med Anders avhandling är att belysa, utveckla och förbättra metoder för bygg- och anläggningsbranschen att uppskatta kvalité och värde av geotekniska undersökningar. Ett bayesianskt tillvägagångssätt (multivariabel analys) har använts för att utvärdera osäkerheterna relaterade till de geotekniska undersökningarna.

Därtill presenterar avhandlingen en diskussion om begränsningarna i partialkoefficientmetoden, enligt definitionen i Eurocode 7, och hur denna metod kan utvecklas för att bättre harmonisera med sannolikhetsbaserad dimensionering.

På Tyréns är vi stolta över Anders forskningsarbete och vi ser att både vi och hela geoteknikbranschen kommer att ha stor nytta av hans forskningsresultat.

Rejlers fullföljer förvärvet av Neste Engineering Solutions

Rejlers har idag fullföljt det förvärv av strategiskt betydelsefulla verksamheter från Neste Engineering Solutions som offentliggjordes den 19 juni i år, säger Rejlers.

De förvärvade
enheterna består av 330 anställda i Finland, Sverige och i Förenade
Arabemiraten (Abu Dhabi) och stärker Rejlers inom energiområdet. Rejlers
övertar expertis inom processindustrin, särskilt inom hydrocarbon- och
bioindustrin där de förvärvade enheterna har årtionden av erfarenhet av uppdrag
i alla delar av livscykeln. Parterna har även ingått ett femårigt strategiskt
samarbetsavtal.

På årsbasis
omsätter de förvärvade enheterna ca 35 MEUR (varav ca 25 MEUR i Finland) med en
rörelsemarginal (EBITA) om ca 10 %. Efter transaktionen har Rejlers ca 2 300
kvalificerade medarbetare.

Köpeskillingen
för förvärvet uppgår till 21 MEUR och finansieras genom banklån om 220 MSEK.
Under löptiden kommer Rejlers, vilket också framgick av pressmeddelandet den 19
juni, att överväga att delvis återbetala lånet genom nyemission av aktier,
vilket kan komma att ske antingen genom en riktad emission eller genom en
företrädesemission. Om en nyemission blir aktuell kommer den att genomföras med
stöd av bemyndigande från årsstämman.