Anna säkrar Skelleftebornas vatten för generationer framåt

Det livsviktiga dricksvattnet tar vi ofta för givet. Inte Anna. Hon bygger ett helt nytt vattenförsörjningssystem i Skellefteå. I decennier framåt ska det stå pall för både fler invånare och klimatförändringar.

I Skellefteå har man länge haft problem med vattnet. Värst var det 2011 när flera personer blev magsjuka av parasiten cryptosporidium och alla invånare fick koka sitt dricksvatten i ett halvårs tid.

Större risker med ytvatten

Risken för cryptosporidium är störst när man som i Skellefteå hämtar dricksvattnet från ytvattentäkter, alltså sjöar och vattendrag, istället för grundvattentäkter som finns under markytan.

– Det nuvarande vattenverket ligger väldigt centralt i stan nära älven. Råvattenkvaliteten varierar mycket med årstider och temperaturer. Det i sin tur har gjort reningsprocessen komplicerad och svår att styra, säger Anna Hamrin.

Anna jobbar på Rambolls Umeåkontor där hon är enhetschef för VA-process. Ända sedan 2013 har hon lett arbetet inom Ramboll där fler än hundra personer har varit delaktiga i att utforma Skelleftebornas nya vattenförsörjningssystem. Det gamla vattenverket stängs ner och byts mot en grundvattenlösning där vatten hämtas från en ås utanför staden där vattnet redan från början är av bättre kvalitet.

Svårt hitta rätt reningslösning

Nu närmar sig dagen när det nya systemet ska tas i drift. Utmaningarna på vägen har varit många och en av dem har varit att välja rätt processlösning för att rena vattnet.

– Det finns många olika lösningar och alla vatten är kemiskt olika. Det som funkar på ett ställe funkar inte på ett annat, berättar Anna.

Självklart har man gjort både labbförsök och pilotförsök. Men exakt hur resultatet blir vet man faktiskt inte förrän den nya anläggningen är byggd och i drift på riktigt, så det gäller att gissa klokt.

Förberett för klimatförändringar

Anna och hennes kollegor behöver också se till att det man bygger idag håller långt in i framtiden.

– Vi vet inte exakt hur kvaliteten på råvattnet kommer att se ut om tjugo år men det kommer troligen inte att vara exakt som idag, förklarar Anna.

Antagligen kommer ett varmare klimat att ge större mängder regn. Större mängder regn ökar avrinningen från omgivande områden till älven vilken kan medföra ökade halter av organiskt material som humus i älven. Det kan ge vattnet en gul ton och påverka både smak och lukt. Därför har man till exempel förberett för att kunna bygga ett framtida reningssteg för att hantera det här och andra ämnen man tror kan öka under de kommande decennierna.

Många vattenverk behöver byggas om

Projektet i Skellefteå är Rambolls största dricksvattenprojekt just nu. Men Anna säger att de ser en ökning av liknande ny- och ombyggnationer.

– Det har inte hänt så mycket på dricksvattensidan i Sverige på länge. Vi byggde många vattenverk på 50- och 60-talen och de börjar bli gamla nu. Dessutom har det på senare år uppstått problem med vattenbrist på olika ställen i landet. Sen tillkommer klimatförändringarna som kan leda till både översvämningar och vattenbrist.

Anna tycker att vi svenskar har blivit överraskade av de senaste somrarnas låga grundvattennivåer.

– Helt förberedda har vi inte varit. Men medvetenheten ökar om hur kritisk tillgången till vatten är.

Bra värderingar gör det lätt att göra rätt

– Det bästa med jobbet är att ha privilegiet att arbeta med sådant som har stor betydelse i vårt samhälle, att det finns ett större syfte med jobbet.

– På Ramboll är företagsvärderingarna väldigt sunda och det gör det lätt att göra rätt. Vi ska självklart göra bra affärer men de ska också vara bra för både människor och samhället, säger Anna.

Henrik skyddar städer mot framtidshot som skyfall och översvämningar

Grå betongstäder är dåligt rustade för klimatförändringarna berättar översvämningsspecialisten Henrik Bodin-Sköld. Att hantera stora framtidsutmaningar som skyfall är typiska Ramboll-projekt.

Hårda ytor som betong och asfalt kan inte hantera ett överskott av vatten. När det kommer mycket regn stannar vattnet på låga punkter i källare och på vägar. Det kan bland annat ställa till med trafikproblem, elavbrott och skador på fastigheter.

Skyfall och översvämning framtidens hot

I takt med klimatförändringarna och allt fler skyfall, kraftiga stormar och stigande havsvatten har det blivit uppenbart att något måste göras för minska sårbarheten i städerna.

Vatten och grönska räddar städerna

– En del av lösningen är att få in mer gröna och blå ytor i städerna, säger Henrik Bodin-Sköld, konsult inom vattenmiljö på Ramboll. Han förklarar:

– Det innebär till exempel att man skapar parker, kanaler och dammar som tillsammans fångar upp regnvatten och leder det på ett smart sätt. Samtidigt som staden blir mindre sårbar för skyfall och översvämningar får de som bor där bättre luft och finare områden att jobba och leva i.

En av de saker man kan göra i en blågrön stad är att bygga något som kallas för multifunktionella ytor. De kan fungera som skateparker eller fotbollsplaner i torra förhållanden men vid översvämningar tillåter man dem att vattenfyllas på ett kontrollerat sätt.

Pionjärprojekt i Göteborg

Henrik är specialiserad på just översvämningshantering. Just nu är han med i ett pionjärprojekt i Göteborg. Uppdraget är att Ramboll i nära samverkan med Göteborgs stads förvaltningar tar fram metodik för en strategisk åtgärdsplan i stadsmiljön för att hantera skyfall på ett så hållbart sätt som möjligt. Med Göta älv som rinner rakt igenom staden är Göteborg särskilt utsatt för stigande havsnivåer, högre frekvens av stormväder och många regndagar per år.

– Det är första gången något liknande görs i Sverige, berättar Henrik. Därför samarbetar vi med experter från Ramboll i USA och Danmark med erfarenheter från liknande uppdrag i New York och Köpenhamn. En viktig nyckelaspekt i projektet är att vi redan från start samarbetar nära med staden för att göra arbetet med åtgärdsplanen så användbar och effektivt som möjligt.

För framtida generationers skull

Projektgruppen tittar detaljerat på ett pilotområde längs Dag Hammarskjöldsleden, där en boulevard planeras i samband med en motorväg som går mellan Västra Frölunda och Linnéplatsen. Innovationsgraden och pionjärandan är jättehög, berättar Henrik.

– Alla i projektet känner att de är med om något väldigt viktigt. Det vi gör sätter ju en viss nivå för efterkommande generationer och det är både lite skrämmande och kul.

Svårt och kul med ovanliga samarbeten

Det är egentligen inte de tekniska lösningarna som är svårast, fortsätter han, utan att många olika delar av staden måste samarbeta på ett helt nytt sätt. Från myndigheter till privata företag, byggherrar och vanliga medborgare. Det här är både utmanande och, tycker han personligen, kanske det roligaste med projektet.

– Det som är otroligt viktigt i uppdraget är att alla aktörer i samhället är tvungna att samverka från start och enade komma fram till hållbara lösningar. Syftet är förstås att rusta staden mot skyfall och översvämningar så effektivt som möjligt, men också att ge mervärden som en vackrare, roligare och mer hälsosam stadsmiljö.

Job gör plats för alla som cyklar och går

Många saknar meningsfullhet i sina yrkesliv. På Ramboll är det en del av vårt DNA. Job ser till att fotgängarna och cyklisterna inte glöms bort när vi bygger nya trafikleder i våra städer.

När Job van Eldijk valde att börja på Ramboll var den stiftelseägda formen något som tilltalade honom.
– Jag tolkade det som att man jobbar för andra värden än enbart de finansiella. Särskilt i min roll som planarkitekt spelar det stor roll, eftersom jag håller på med samhällsfrågor och samhällsutveckling.

Håller gång- och cykelnät fria

Job är planarkitekt och industridoktorand. Han utvecklar metoder för att mäta de barriäreffekter för fotgängare och cyklister som uppstår när man bygger motorvägar och järnvägar. Målet är att använda fakta som underlag för att skapa så bra lösningar som möjligt både för uppdragsgivarna och för de som bor i städerna man utvecklar.

– Med färre barriärer i våra städer kan fler välja att gå och cykla istället för att ta bilen. Det är inte bara bra för folkhälsan och klimatet. Det ökar också förutsättningarna för handel och minskar segregationen. På det sättet blir det en bra affär för både oss på Ramboll och för kommuner och andra uppdragsgivare.

Det blir ett gemensamt projekt

Efter att ha varit på Ramboll i snart nio år vet han nu att värderingarna har en stark betydelse i vardagen och är trovärdiga.

– Alla vet att vi måste vara lönsamma. Men med en stiftelse som ägare känns det som att det blir mer av ett gemensamt projekt. Invånarnas värde blir tydligare och det finns inga aktieägare att ta hänsyn till. Det här har också vår vd uttryckt väldigt tydligt när han har sagt att vi ska rikta in oss på värde för våra kunders kunder. Det ger en bra känsla och en positiv berättelse att få delta i.

Teknik med ett tydligt syfte

Teknik för teknikens skull är meningslös. Men rätt använd kan den förbättra både vardagen och världen. Det var Børge Rambolls inställning när han 1945 grundade Ramboll och det är fortfarande vårt motto. Den inställningen hjälper oss att både göra världen bättre och att vinna de bästa medarbetarna. Det fick vi bevis för när vi vann Magnet Awards 2018 med vårt kommunikationskoncept Engineering for life.

Pontus och Ludvig – Studerande ut i arbetslivet

Pontus Engwall och Ludvig Engwall delar bland annat sina tankegångar hur de går tillväga när de söker jobb och vad som är viktigt att tänka på.

Enkätundersökning – Vinn ett par hörlurar från Bose

Funderar du på ett liv som ingenjör eller samhällsbyggare efter examen? Eller söker du ett företag att göra examensarbete för?

Vi på Bliteknikkonsult.nu vill gärna veta din åsikt om examensarbete. Svara på vår enkät så kan du delta i utlottningen av ett par brusreducerande hörlurar från Bose, värde ca 2000 kr.

Bliteknikkonsult.nu är en guide in i teknikkonsulternas spännande värld. Och till spännande företag som erbjuder examensarbete och jobb.

Pontus och Ludvig – Studerande ut i arbetslivet

Pontus Engvall och Ludvig Engvall delar bland annat sina tankegångar hur de går tillväga när de söker jobb och vad som är viktigt att tänka på.

Om bliteknikkonsult.nu

BliTeknikkonsult.nu är sajten som vill synliggöra allt som teknikkonsulter bidrar med i samhället. Vi är en brygga mellan företag och studenter och vill bredda synen på konsultrollen, vad yrket innebär och kan vara. Vi berättar om möjligheterna i branschen och hjälper nya talanger och företagen att komma i kontakt med varandra. BliTeknikkonsult.nu startades på initiativ av Innovationsföretagen och drivs av Teknikdygnet, den oberoende nyhetssajten för Sveriges samhällsbyggare

Elektronikingenjör som styr

Miriam Stribeck skickade en spontan jobbansökan till Semcon – något hon inte ångrat. Nu har hon ett arbete där hon hela tiden utmanas och utvecklas.

Miriam Stribeck hade just avslutat en KY-utbildning i elektronik och mjukvara när hon sökte jobb hos Semcon. Nu arbetar hon med elektronik och mjukvara i styrservosystemet på Volvomodellerna S60, V60, V70, S80, XC60, XC70 och den nya hybridbilen.

Hennes uppgift är att samla input för att optimera servostyrningen så att den dels drar mindre bränsle och dessutom ger bilarna bästa möjliga körkänsla. Det är en tuff utmaning.

– Styrkänslan är det första du upplever när du sätter dig i en bil, utöver de exteriöra och interiöra intrycken. Det gör den oerhört viktig. Styrningen måste vara följsam. Inom bilindustrin arbetar man hela tiden med att göra bilarna roliga att köra – men utan att göra dem för sportiga eller tråkiga.

Hennes arbete handlar om små detaljer som innebär stora skillnader. Miriam måste ta hänsyn till allt från hur tung bilen är, vilken motor den har, om den är fram- eller bakhjulsdriven och hur chassisättningen ser ut.

– Hur inställningen ska göras tas fram av ett helt team som bara arbetar med styrningen. De ger mig olika variabler att arbeta med och sedan realiserar jag de förändringarna. Enkelt förklarat handlar det om siffror som påverkar pumpens varvtal. Det är tiondelar som innebär stora skillnader.

Arbetskulturen på Semcon är positiv och ger henne hela tiden nya utmaningar.

– I framtiden vill jag prova nya utmaningar, det vet jag att jag får göra här. Dessutom är det en väldigt bra arbetsplats och ett stort globalt företag där man har många alternativ.

Artikeln är skriven av Semcon.

Projektledare inom exteriör och interiör

– Hos Semcon kan man vara sig själv och får hjälp med att vidareutvecklas.
Det säger ingenjören Jan Hinrich Müller, som själv började som praktikant i Wolfsburg och nu avancerat till projektledare.

– Semcon är ett mycket öppet företag, där man månar om både elevpraktikanter och äldre yrkesverksamma som söker nya utmaningar, berättar Jan, som utvecklar dörrpaneler för samtliga OEM-tillverkare hos Semcon. Jan ser till att bilförare oavsett kroppsstorlek sitter komfortabelt i bilen och kan använda dörrelementen, samtidigt som föraren ska klara en svår sidokrock så bra som möjligt.

– Den största utmaningen i mitt arbete är att kombinera alla ergonomiska aspekter med säkerhetskraven och kundernas önskemål om design, fortsätter Jan.

Hans väg in i företaget är klassisk: Efter avslutad praktik skrev Jan sitt diplomarbete och fick anställning som konstruktör. Sedan två år är han projektledare inom interiör och siktar härnäst på att bli teamledare. Genom åren har han hållit fast vid dörrpaneler som specialområde. Det är fortfarande lika spännande.

– Med hjälp av nya material och geometriska trick kan vi ständigt ta fram nya designelement som egentligen inte är godkända, och ändå få fem stjärnor i ett krocktest.

Kreativiteten främjas av det öppna klimatet som råder inom teamet och mellan alla avdelningar.

– Innan Semcon provade jag kort på att jobba på ett annat företag. Där fick var och en klara sig själv. Här kan man däremot när som helst vända sig till kollegor eller chefer när man inte kommer vidare.

Artikeln är skriven av Semcon.

Lockades av höga krav på hållbarhet

Josefin Norén Almén jobbar med att förena den fysiska miljön med den digitala miljön i interaktiva leklandskap. Och så har hon haft uppdraget som projektledare och landskapsarkitekt för festivalområdet på Way Out West.

Vad gör du på White?
– Jag är landskapsarkitekt på White i Stockholm. Mitt fokus är på lärmiljöer, så till exempel jobbar jag mycket med att förena den fysiska miljön med den digitala miljön i interaktiva leklandskap. Sen har jag även ett stort intresse för tillfällig arkitektur, och hur man med tillfällig arkitektur kan skapa liv och rörelse på platser i staden som inte fungerar så bra.

Varför valde du White som arbetsgivare?
– Whites har en filosofi om att enbart gå in i projekt där viljan finns att göra livet bättre för många, och att arkitektur ska göra världen bättre. Det, och de höga kraven på hållbarhet lockade mig. Whites idéer om att många är bättre, och att vi tillsammans kan många saker, är tankesätt jag värderar högt och som jag kan känna igen mig i på alla plan. En annan anledning är att här finns en kreativ plattform, att om man bara är tillräckligt nyfiken så kan man utvecklas och stimuleras enormt.

Vad har du för bakgrund?
– Jag flyttade från min hemstad Halmstad till Uppsala för att gå Landskapsarkitekturprogrammet på SLU. Under studietiden var jag involverad i ganska många grejer utanför skolan, och så praktiserade jag på några andra arkitektkontor. Jag har även en bakgrund som festivalarrangör, och tack vare det fick jag möjligheten att jobba som landskapsarkitekt och projektledare för festivalområdet på Way Out West i Göteborg. En annan kul grej är att jag deltog i tävlingen om lekparken Lill-Valla för Linköping BO2016, och faktiskt vann mot 40 etablerade kontor!

Tycker du att din utbildning motsvarar det jobb du har idag?
Både ja och nej. Jag tycker att det är viktigt att ta ansvar för sin utbildning, våga göra den personlig och gå sin egen väg. Med det menar jag att universitetet bara kan ge vissa grundförutsättningar. Det är lätt att falla in i en viss syn på verkligheten, så det är superviktigt att försöka hitta sitt eget uttryck. Olikheter och personliga intressen är det som skapar intressant arkitektur i möten. Sen tycker jag det är viktigt att försöka komma ut i arbetslivet snabbt, och våga testa olika sätt att jobba på. Olika ingångar. Min bakgrund som festivalarrangör har gett mig ett perspektiv som varit intressant att förena i mitt arbete som landskapsarkitekt här på White.

Hur vill du utvecklas? Vad gör du t.ex. om 5 år, om du får välja?
– Om fem år är jag fri i min roll som landskapsarkitekt och formar själv ramarna och begränsningarna för vad som ryms i den rollen. Jag har utvecklats som mångsidig arkitekt, men fördjupat mig i specialintressen. Så har jag hittat en underbar ingång till att förena digitala och fysiska miljöer till triggande och inspirerande lekmiljöer för alla. Det kräver att jag kommer få pröva fler av de idéer jag har på en faktisk plats. Jo, och så har jag hittat vägar för att kombinera musik- och konstfestivaler med landskapsarkitektur, och blivit en mer skrivande och debatterande arkitekt.

Artikeln är skriven av White. Läs mer

Tydlig vision för hållbara samhällen

Jag märkte att Tyréns hade en tydlig vision att jobba för hållbara samhällen med avseende på miljö och klimat. Jag är nog ensam om min utbildning på företaget (examen i fysik och arkeologi) men jag tycker att den passar bra.

Sara Johansson, geotekniker

Du valde Tyréns som arbetsgivare – varför?
– Jag märkte att Tyréns hade en tydlig vision att jobba för hållbara samhällen med avseende på miljö och klimat.

Vad gör du i din roll på Tyréns idag?
– Jag jobbar på geoavdelningen med bl.a. geofysik och geoenergi. Min roll är att jobba mycket med utvecklingsprojekt, och med dataanalyser och beräkningar i vanliga projekt.

 Tycker du att din utbildning passar det jobb du har? På vilket sätt?
– Jag är nog ensam om min utbildning på företaget (examen i fysik och arkeologi) men jag tycker att den passar bra. Framförallt kan jag komplettera de andras kompetenser med mina kunskaper och de sätt att lösa problem som jag lärt mig använda.

Vad är den största utmaningen i ditt jobb?
– Den största utmaningen är nog när man får arbeta fram lösningar på nya typer av problem, när det inte finns någon given väg att gå.

Hur vill du utvecklas? Vad gör du till exempel om 5 år?
– Jag vill fortsätta att utveckla nya arbetsmetoder, och i förlängningen nya affärsområden. Framförallt geofysiska metoder för arkeologisk tillämpning och nya metoder för att kartlägga föroreningar bättre.

Hur fick du kontakt med Tyréns?
– Jag fick kontakt med Tyréns via en medarbetare, som ordnade ett möte med min nuvarande chef. Mitt tips till andra är att ta vara på dina styrkor och visa dem, även om du har en annorlunda bakgrund eller utbildning än de flesta andra. Ett sätt att få in en fot kan vara att göra exjobb eller praktik på ett företag.

Artikeln är skriven av Tyréns AB.

Jobbar brett med hållbarhetsfrågor

Evelina Johansson hjälper sina kollegor med miljö- och hållbarhetsarbetet. Både internt och i kunduppdrag.

Vad gör du på White?
– Jag jobbar som miljöspecialist på Whites kontor i Göteborg, vilket innebär att jag är arkitekternas stöd i miljöfrågor men också arbetar externt. Det kan handla om allt från materialfrågor till dagvattenrening men framförallt har jag jobbat med ekosystemtjänster – hur vi designar gröna ytor som ger så stora miljönyttor som möjligt. Jag jobbar också mycket med miljösamordning och miljöcertifiering.

Varför valde du White som arbetsgivare?
– För att här har jag möjligheten att jobba brett med hållbarhetsfrågor på ett kreativt sätt och i multidisciplinära team. Jag tror att en nyckel för att bygga hållbara hus och städer är att man tidigt jobbar tvärvetenskapligt. Det kan vi göra på White eftersom vi har så många olika spetskompetenser inom företaget.

Vad har du för bakgrund?
– Jag är uppvuxen i Halmstad och flyttade direkt efter studenten till Lund. Där läste jag till civilingenjör i Ekosystemteknik med inriktning mot hållbar stadsplanering. Under min utbildning hade jag uppehåll för sex månaders praktik på Sweco. Kan verkligen rekommendera praktik till alla som läser ingenjörsutbildning. Utbildningarna är ofta väldigt teoretiska och det är inte helt lätt att föreställa sig hur verkligheten ser ut där på andra sidan examen. Även om jag under praktiken jobbade med frågor som är ganska långt från det jag jobbar med idag så gav det mig bra erfarenhet och många kontakter. Under mitt sista studieår jobbade jag även extra på Trafikverket med samhällsplaneringsfrågor. Mitt examensarbete handlade om värdering av ekosystemtjänster, vilket jag genomförde på White, och det var så jag senare fick jobbet här.

Tycker du att din utbildning motsvarar det jobb du har idag?
– Ja, på många sätt. Jag läste en bred utbildning, vilket har varit bra då jag har fått en bred grund att stå på. Däremot är det helt klart en fördel om man har vissa specialkunskaper, men jag trivs med att vara generalist!

Hur vill du utvecklas? Vad gör du t.ex. om fem år, om du får välja?
– Ännu mer av det jag redan gör idag! Jag trivs med att jobba i samordningsrollen och därför hoppas jag att jag kan driva lite större projekt och att jag utvecklas som projektledare för miljötjänster. Det hade också varit roligt att lära sig ännu mer om ekosystemtjänster och jobba ännu mer kreativt med detta tillsammans med arkitekterna.

Artikeln är skriven av White. Läs mer