Inlägg

Anna säkrar Skelleftebornas vatten för generationer framåt

Det livsviktiga dricksvattnet tar vi ofta för givet. Inte Anna. Hon bygger ett helt nytt vattenförsörjningssystem i Skellefteå. I decennier framåt ska det stå pall för både fler invånare och klimatförändringar.

I Skellefteå har man länge haft problem med vattnet. Värst var det 2011 när flera personer blev magsjuka av parasiten cryptosporidium och alla invånare fick koka sitt dricksvatten i ett halvårs tid.

Större risker med ytvatten

Risken för cryptosporidium är störst när man som i Skellefteå hämtar dricksvattnet från ytvattentäkter, alltså sjöar och vattendrag, istället för grundvattentäkter som finns under markytan.

– Det nuvarande vattenverket ligger väldigt centralt i stan nära älven. Råvattenkvaliteten varierar mycket med årstider och temperaturer. Det i sin tur har gjort reningsprocessen komplicerad och svår att styra, säger Anna Hamrin.

Anna jobbar på Rambolls Umeåkontor där hon är enhetschef för VA-process. Ända sedan 2013 har hon lett arbetet inom Ramboll där fler än hundra personer har varit delaktiga i att utforma Skelleftebornas nya vattenförsörjningssystem. Det gamla vattenverket stängs ner och byts mot en grundvattenlösning där vatten hämtas från en ås utanför staden där vattnet redan från början är av bättre kvalitet.

Svårt hitta rätt reningslösning

Nu närmar sig dagen när det nya systemet ska tas i drift. Utmaningarna på vägen har varit många och en av dem har varit att välja rätt processlösning för att rena vattnet.

– Det finns många olika lösningar och alla vatten är kemiskt olika. Det som funkar på ett ställe funkar inte på ett annat, berättar Anna.

Självklart har man gjort både labbförsök och pilotförsök. Men exakt hur resultatet blir vet man faktiskt inte förrän den nya anläggningen är byggd och i drift på riktigt, så det gäller att gissa klokt.

Förberett för klimatförändringar

Anna och hennes kollegor behöver också se till att det man bygger idag håller långt in i framtiden.

– Vi vet inte exakt hur kvaliteten på råvattnet kommer att se ut om tjugo år men det kommer troligen inte att vara exakt som idag, förklarar Anna.

Antagligen kommer ett varmare klimat att ge större mängder regn. Större mängder regn ökar avrinningen från omgivande områden till älven vilken kan medföra ökade halter av organiskt material som humus i älven. Det kan ge vattnet en gul ton och påverka både smak och lukt. Därför har man till exempel förberett för att kunna bygga ett framtida reningssteg för att hantera det här och andra ämnen man tror kan öka under de kommande decennierna.

Många vattenverk behöver byggas om

Projektet i Skellefteå är Rambolls största dricksvattenprojekt just nu. Men Anna säger att de ser en ökning av liknande ny- och ombyggnationer.

– Det har inte hänt så mycket på dricksvattensidan i Sverige på länge. Vi byggde många vattenverk på 50- och 60-talen och de börjar bli gamla nu. Dessutom har det på senare år uppstått problem med vattenbrist på olika ställen i landet. Sen tillkommer klimatförändringarna som kan leda till både översvämningar och vattenbrist.

Anna tycker att vi svenskar har blivit överraskade av de senaste somrarnas låga grundvattennivåer.

– Helt förberedda har vi inte varit. Men medvetenheten ökar om hur kritisk tillgången till vatten är.

Bra värderingar gör det lätt att göra rätt

– Det bästa med jobbet är att ha privilegiet att arbeta med sådant som har stor betydelse i vårt samhälle, att det finns ett större syfte med jobbet.

– På Ramboll är företagsvärderingarna väldigt sunda och det gör det lätt att göra rätt. Vi ska självklart göra bra affärer men de ska också vara bra för både människor och samhället, säger Anna.

Henrik skyddar städer mot framtidshot som skyfall och översvämningar

Grå betongstäder är dåligt rustade för klimatförändringarna berättar översvämningsspecialisten Henrik Bodin-Sköld. Att hantera stora framtidsutmaningar som skyfall är typiska Ramboll-projekt.

Hårda ytor som betong och asfalt kan inte hantera ett överskott av vatten. När det kommer mycket regn stannar vattnet på låga punkter i källare och på vägar. Det kan bland annat ställa till med trafikproblem, elavbrott och skador på fastigheter.

Skyfall och översvämning framtidens hot

I takt med klimatförändringarna och allt fler skyfall, kraftiga stormar och stigande havsvatten har det blivit uppenbart att något måste göras för minska sårbarheten i städerna.

Vatten och grönska räddar städerna

– En del av lösningen är att få in mer gröna och blå ytor i städerna, säger Henrik Bodin-Sköld, konsult inom vattenmiljö på Ramboll. Han förklarar:

– Det innebär till exempel att man skapar parker, kanaler och dammar som tillsammans fångar upp regnvatten och leder det på ett smart sätt. Samtidigt som staden blir mindre sårbar för skyfall och översvämningar får de som bor där bättre luft och finare områden att jobba och leva i.

En av de saker man kan göra i en blågrön stad är att bygga något som kallas för multifunktionella ytor. De kan fungera som skateparker eller fotbollsplaner i torra förhållanden men vid översvämningar tillåter man dem att vattenfyllas på ett kontrollerat sätt.

Pionjärprojekt i Göteborg

Henrik är specialiserad på just översvämningshantering. Just nu är han med i ett pionjärprojekt i Göteborg. Uppdraget är att Ramboll i nära samverkan med Göteborgs stads förvaltningar tar fram metodik för en strategisk åtgärdsplan i stadsmiljön för att hantera skyfall på ett så hållbart sätt som möjligt. Med Göta älv som rinner rakt igenom staden är Göteborg särskilt utsatt för stigande havsnivåer, högre frekvens av stormväder och många regndagar per år.

– Det är första gången något liknande görs i Sverige, berättar Henrik. Därför samarbetar vi med experter från Ramboll i USA och Danmark med erfarenheter från liknande uppdrag i New York och Köpenhamn. En viktig nyckelaspekt i projektet är att vi redan från start samarbetar nära med staden för att göra arbetet med åtgärdsplanen så användbar och effektivt som möjligt.

För framtida generationers skull

Projektgruppen tittar detaljerat på ett pilotområde längs Dag Hammarskjöldsleden, där en boulevard planeras i samband med en motorväg som går mellan Västra Frölunda och Linnéplatsen. Innovationsgraden och pionjärandan är jättehög, berättar Henrik.

– Alla i projektet känner att de är med om något väldigt viktigt. Det vi gör sätter ju en viss nivå för efterkommande generationer och det är både lite skrämmande och kul.

Svårt och kul med ovanliga samarbeten

Det är egentligen inte de tekniska lösningarna som är svårast, fortsätter han, utan att många olika delar av staden måste samarbeta på ett helt nytt sätt. Från myndigheter till privata företag, byggherrar och vanliga medborgare. Det här är både utmanande och, tycker han personligen, kanske det roligaste med projektet.

– Det som är otroligt viktigt i uppdraget är att alla aktörer i samhället är tvungna att samverka från start och enade komma fram till hållbara lösningar. Syftet är förstås att rusta staden mot skyfall och översvämningar så effektivt som möjligt, men också att ge mervärden som en vackrare, roligare och mer hälsosam stadsmiljö.

Job gör plats för alla som cyklar och går

Många saknar meningsfullhet i sina yrkesliv. På Ramboll är det en del av vårt DNA. Job ser till att fotgängarna och cyklisterna inte glöms bort när vi bygger nya trafikleder i våra städer.

När Job van Eldijk valde att börja på Ramboll var den stiftelseägda formen något som tilltalade honom.
– Jag tolkade det som att man jobbar för andra värden än enbart de finansiella. Särskilt i min roll som planarkitekt spelar det stor roll, eftersom jag håller på med samhällsfrågor och samhällsutveckling.

Håller gång- och cykelnät fria

Job är planarkitekt och industridoktorand. Han utvecklar metoder för att mäta de barriäreffekter för fotgängare och cyklister som uppstår när man bygger motorvägar och järnvägar. Målet är att använda fakta som underlag för att skapa så bra lösningar som möjligt både för uppdragsgivarna och för de som bor i städerna man utvecklar.

– Med färre barriärer i våra städer kan fler välja att gå och cykla istället för att ta bilen. Det är inte bara bra för folkhälsan och klimatet. Det ökar också förutsättningarna för handel och minskar segregationen. På det sättet blir det en bra affär för både oss på Ramboll och för kommuner och andra uppdragsgivare.

Det blir ett gemensamt projekt

Efter att ha varit på Ramboll i snart nio år vet han nu att värderingarna har en stark betydelse i vardagen och är trovärdiga.

– Alla vet att vi måste vara lönsamma. Men med en stiftelse som ägare känns det som att det blir mer av ett gemensamt projekt. Invånarnas värde blir tydligare och det finns inga aktieägare att ta hänsyn till. Det här har också vår vd uttryckt väldigt tydligt när han har sagt att vi ska rikta in oss på värde för våra kunders kunder. Det ger en bra känsla och en positiv berättelse att få delta i.

Teknik med ett tydligt syfte

Teknik för teknikens skull är meningslös. Men rätt använd kan den förbättra både vardagen och världen. Det var Børge Rambolls inställning när han 1945 grundade Ramboll och det är fortfarande vårt motto. Den inställningen hjälper oss att både göra världen bättre och att vinna de bästa medarbetarna. Det fick vi bevis för när vi vann Magnet Awards 2018 med vårt kommunikationskoncept Engineering for life.