Inlägg

Förvånande ofta mänskliga pusselbiten utelämnas i samhällsbyggnadsprojekt

Glöm inte människan i samhällsbyggnadsprocessen. För då riskerar vi att missa den bästa och mest effektiva lösningen. Ett hållbart samhälle ska vara rättvist, jämlikt, inkluderande, öppet, jämställt och ge alla människor samma möjlighet att utveckla sin potential. Det minskar spänningar i samhället och ökar tryggheten och trivseln, skriver Tyréns.

– För att det ska fungera måste vi förankra förändringar lokalt och låta medborgarna och andra intressenter delta i projekten i ett tidigt skede. Det är inte bara medborgarnas rätt att få tycka till och påverka samhället. Det är även en nödvändighet för att en förändring ska få önskad effekt, säger Frida Franzén, utredare inom hållbarhet på Tyréns.

– De bästa lösningarna behöver inte alltid komma ”uppifrån” eller från ”experter”. På lokal nivå finns aktörer med kunskap som kan vara värdefull att ha med i processen.

Det låter så självklart. Ändå är det förvånande ofta som den mänskliga pusselbiten utelämnas i samhällsbyggnadsprojekt. Resultatet blir att projekten kan landa fel. Frida Franzén är miljövetare och jobbar på Tyréns avdelning för social hållbarhet och jobbar med att få in det sociala perspektivet.

– Vi kan ha den mest perfekta lösningen på ett miljöproblem. Men det räcker inte alltid. Den måste även vara accepterad av medborgarna eller intressenterna som ska genomföra åtgärderna. De kanske föredrar en annan lösning, som i så fall kan få bättre genomslag och eventuellt innebära ett mer effektivt resultat.

Det finns tyvärr många exempel på miljöprojekt som inte fått bra utslag, menar hon.

– Orsaken är inte sällan just bristande förankring eller dålig kunskap om lokala förhållanden och förutsättningar. Samma sak gäller även projekt inom stadsbyggnad och infrastruktur – det lokala deltagandet är ett måste.

Tyréns jobbar mycket med lokal förankring redan i analysskedet. Då är det viktigt att få med representanter från rätt grupper. Frida Franzén jobbar med ett forskningsprojekt som handlar om att ta upp biomassa från havet och göra produkter av det.

– Vi vill skapa cirkulära flöden av kväve och fosfor, och minska övergödningen. Men för att lyckas med det kan vi inte bara titta på den ekologiska potentialen, utan även den sociala. Människa och miljö hänger nära samman.

Tyréns identifierar vilka aktörer som finns längs värdekedjan – från upptagning och odling av biomassa till konsument.

– Därefter studerar vi vad det finns för drivkrafter, kunskap, information och intresse bland dessa aktörer. På så sätt kan vi bättre analysera vilka hinder som faktiskt finns för att skynda på utvecklingen av mer återvinning av kväve och fosfor från havet.

– Det är först då vi vet lösningen och vilka styrmedel vi ska sätta in. Det kan till exempel vara information som ökar kunskapen om denna typ av miljöåtgärd. Eller subventioner för att skapa lönsamhet.

Det är även viktigt att låta flera grupper komma till tals – inte bara de som hörs mest, vilket ibland blir fallet vid medborgardialogsmöten. Den typen av dialogmöten har tyvärr fått en negativ klang eftersom de dessutom gynnar de som har mer tid eller är resursstarka, menar hon.

– Då blir det ju både orättvis och odemokratiskt vilket inte alls är hållbart. Kanske ska vi i stället knacka dörr för att informera och få in synpunkter? Eller stå utanför den lokala matvaruaffären?

– Vi måste också vara tydliga med vilka möjligheter deltagarna har att påverka. Håller man ett informationsmöte där det inte finns möjlighet att påverka ska man också berätta det i förväg, säger Frida Franzén.

– Det finns olika sätt att skapa engagemang och delaktighet, vi behöver anpassa våra metoder till varje projekt, avslutar Frida.

WSP poppis i Universum-undersökning

WSP placerar sig på tolfte plats när Universum presenterar sin årliga mätning över Sveriges bästa arbetsgivare – en mätning där medarbetare rankar sin nuvarande arbetsgivare. På bara ett par år har WSP klättrat med sex placeringar, skriver WSP.

När Universum under onsdagskvällen presenterade sin årliga undersökningSveriges bästa arbetsgivare, placerade sig WSP på en tolfte plats. Undersökningen baseras på de anställdas betygsättning av sin nuvarande arbetsgivare utifrån aspekter såsom nöjdhet, intresse för att byta arbetsplats samt viljan att rekommendera sin arbetsgivare. WSPs fördelar har även blivit mer kända utanför kontorsväggarna. I Universums attitydkartläggning Karriärbarometernsom släpptes i oktober mäts uppfattningen bland unga och verksamma ingenjörer och i årets lista klättrar WSP för fjärde året i rad medan branschen i övrigt backar.

– Vi har under flera års tid sett en tydlig förflyttning. Vi ser också en tydlig trend i att yngre och kommande generationer i högre utsträckning värdesätter att arbeta syftesdrivet och känna meningsfullhet. Det är något vi arbetat för att synliggöra och vi är därför givetvis mycket stolta över att kunna scora högt på just den parametern. Att våra anställda lyfter WSPs vänliga arbetsmiljö och respekt för medarbetarna är extra glädjande eftersom den interna kulturen är något vi värdesätter högt, säger Maria Lindfeldt, HR- och kommunikationsdirektör på WSP.

På frågan om de anställda är villiga att rekommendera sin arbetsgivare sticker WSP ut med dryga 20 procentenheter över snittet och många lyfter att en anställning på WSP innebär goda referenser för en framtida karriär i branschen. Bara 11 procent på WSP uppger att de avser byta arbetsplats det närmsta året, jämfört med 36 procent som är snittet bland de svarande.

I undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivarebetygsätter medarbetarna sina nuvarande arbetsgivare utifrån intern identitet, nöjdhet, vilja att rekommendera sin arbetsgivare, samt intresse för att byta jobb. 140 av Sveriges arbetsgivare från vitt spridda branscher deltar i undersökningen och bolagen som deltar måste ha minst 50 anställda.

Specialdesignad molekyl ska kunna lagra solenergi i 18 år

En forskargrupp vid Chalmers har utvecklat en specialdesignad molekyl. Den ska kunna lagra solenergi i upp till hela 18 år och nu är nästa steg att utveckla tekniken till en större skala.

– Vätskan kan idag värmas upp med 63 grader via katalysatorn, men vi vill förbättra det med 40–50 procent så att vattnet börjar koka. Ångan kan vi sedan använda för olika energi-krävande processer, säger Kasper Moth-Poulsen i Nyteknik, biträdande professor i nanomaterialkemi på Chalmers.

– Många tycker att detta är väldigt spännande projekt. Vi söker finansiering för att utveckla tekniken så att vi kan utveckla produktionen för en större skala. Potentialen är ganska stor, då 50 procent av Europas energiförbrukning består av uppvärmning, säger Kasper Moth-Poulsen.