Inlägg

Anna säkrar Skelleftebornas vatten för generationer framåt

Det livsviktiga dricksvattnet tar vi ofta för givet. Inte Anna. Hon bygger ett helt nytt vattenförsörjningssystem i Skellefteå. I decennier framåt ska det stå pall för både fler invånare och klimatförändringar.

I Skellefteå har man länge haft problem med vattnet. Värst var det 2011 när flera personer blev magsjuka av parasiten cryptosporidium och alla invånare fick koka sitt dricksvatten i ett halvårs tid.

Större risker med ytvatten

Risken för cryptosporidium är störst när man som i Skellefteå hämtar dricksvattnet från ytvattentäkter, alltså sjöar och vattendrag, istället för grundvattentäkter som finns under markytan.

– Det nuvarande vattenverket ligger väldigt centralt i stan nära älven. Råvattenkvaliteten varierar mycket med årstider och temperaturer. Det i sin tur har gjort reningsprocessen komplicerad och svår att styra, säger Anna Hamrin.

Anna jobbar på Rambolls Umeåkontor där hon är enhetschef för VA-process. Ända sedan 2013 har hon lett arbetet inom Ramboll där fler än hundra personer har varit delaktiga i att utforma Skelleftebornas nya vattenförsörjningssystem. Det gamla vattenverket stängs ner och byts mot en grundvattenlösning där vatten hämtas från en ås utanför staden där vattnet redan från början är av bättre kvalitet.

Svårt hitta rätt reningslösning

Nu närmar sig dagen när det nya systemet ska tas i drift. Utmaningarna på vägen har varit många och en av dem har varit att välja rätt processlösning för att rena vattnet.

– Det finns många olika lösningar och alla vatten är kemiskt olika. Det som funkar på ett ställe funkar inte på ett annat, berättar Anna.

Självklart har man gjort både labbförsök och pilotförsök. Men exakt hur resultatet blir vet man faktiskt inte förrän den nya anläggningen är byggd och i drift på riktigt, så det gäller att gissa klokt.

Förberett för klimatförändringar

Anna och hennes kollegor behöver också se till att det man bygger idag håller långt in i framtiden.

– Vi vet inte exakt hur kvaliteten på råvattnet kommer att se ut om tjugo år men det kommer troligen inte att vara exakt som idag, förklarar Anna.

Antagligen kommer ett varmare klimat att ge större mängder regn. Större mängder regn ökar avrinningen från omgivande områden till älven vilken kan medföra ökade halter av organiskt material som humus i älven. Det kan ge vattnet en gul ton och påverka både smak och lukt. Därför har man till exempel förberett för att kunna bygga ett framtida reningssteg för att hantera det här och andra ämnen man tror kan öka under de kommande decennierna.

Många vattenverk behöver byggas om

Projektet i Skellefteå är Rambolls största dricksvattenprojekt just nu. Men Anna säger att de ser en ökning av liknande ny- och ombyggnationer.

– Det har inte hänt så mycket på dricksvattensidan i Sverige på länge. Vi byggde många vattenverk på 50- och 60-talen och de börjar bli gamla nu. Dessutom har det på senare år uppstått problem med vattenbrist på olika ställen i landet. Sen tillkommer klimatförändringarna som kan leda till både översvämningar och vattenbrist.

Anna tycker att vi svenskar har blivit överraskade av de senaste somrarnas låga grundvattennivåer.

– Helt förberedda har vi inte varit. Men medvetenheten ökar om hur kritisk tillgången till vatten är.

Bra värderingar gör det lätt att göra rätt

– Det bästa med jobbet är att ha privilegiet att arbeta med sådant som har stor betydelse i vårt samhälle, att det finns ett större syfte med jobbet.

– På Ramboll är företagsvärderingarna väldigt sunda och det gör det lätt att göra rätt. Vi ska självklart göra bra affärer men de ska också vara bra för både människor och samhället, säger Anna.

Henrik skyddar städer mot framtidshot som skyfall och översvämningar

Grå betongstäder är dåligt rustade för klimatförändringarna berättar översvämningsspecialisten Henrik Bodin-Sköld. Att hantera stora framtidsutmaningar som skyfall är typiska Ramboll-projekt.

Hårda ytor som betong och asfalt kan inte hantera ett överskott av vatten. När det kommer mycket regn stannar vattnet på låga punkter i källare och på vägar. Det kan bland annat ställa till med trafikproblem, elavbrott och skador på fastigheter.

Skyfall och översvämning framtidens hot

I takt med klimatförändringarna och allt fler skyfall, kraftiga stormar och stigande havsvatten har det blivit uppenbart att något måste göras för minska sårbarheten i städerna.

Vatten och grönska räddar städerna

– En del av lösningen är att få in mer gröna och blå ytor i städerna, säger Henrik Bodin-Sköld, konsult inom vattenmiljö på Ramboll. Han förklarar:

– Det innebär till exempel att man skapar parker, kanaler och dammar som tillsammans fångar upp regnvatten och leder det på ett smart sätt. Samtidigt som staden blir mindre sårbar för skyfall och översvämningar får de som bor där bättre luft och finare områden att jobba och leva i.

En av de saker man kan göra i en blågrön stad är att bygga något som kallas för multifunktionella ytor. De kan fungera som skateparker eller fotbollsplaner i torra förhållanden men vid översvämningar tillåter man dem att vattenfyllas på ett kontrollerat sätt.

Pionjärprojekt i Göteborg

Henrik är specialiserad på just översvämningshantering. Just nu är han med i ett pionjärprojekt i Göteborg. Uppdraget är att Ramboll i nära samverkan med Göteborgs stads förvaltningar tar fram metodik för en strategisk åtgärdsplan i stadsmiljön för att hantera skyfall på ett så hållbart sätt som möjligt. Med Göta älv som rinner rakt igenom staden är Göteborg särskilt utsatt för stigande havsnivåer, högre frekvens av stormväder och många regndagar per år.

– Det är första gången något liknande görs i Sverige, berättar Henrik. Därför samarbetar vi med experter från Ramboll i USA och Danmark med erfarenheter från liknande uppdrag i New York och Köpenhamn. En viktig nyckelaspekt i projektet är att vi redan från start samarbetar nära med staden för att göra arbetet med åtgärdsplanen så användbar och effektivt som möjligt.

För framtida generationers skull

Projektgruppen tittar detaljerat på ett pilotområde längs Dag Hammarskjöldsleden, där en boulevard planeras i samband med en motorväg som går mellan Västra Frölunda och Linnéplatsen. Innovationsgraden och pionjärandan är jättehög, berättar Henrik.

– Alla i projektet känner att de är med om något väldigt viktigt. Det vi gör sätter ju en viss nivå för efterkommande generationer och det är både lite skrämmande och kul.

Svårt och kul med ovanliga samarbeten

Det är egentligen inte de tekniska lösningarna som är svårast, fortsätter han, utan att många olika delar av staden måste samarbeta på ett helt nytt sätt. Från myndigheter till privata företag, byggherrar och vanliga medborgare. Det här är både utmanande och, tycker han personligen, kanske det roligaste med projektet.

– Det som är otroligt viktigt i uppdraget är att alla aktörer i samhället är tvungna att samverka från start och enade komma fram till hållbara lösningar. Syftet är förstås att rusta staden mot skyfall och översvämningar så effektivt som möjligt, men också att ge mervärden som en vackrare, roligare och mer hälsosam stadsmiljö.

Småstadsidyll på arbetstid

Skogspromeder i höstsol, tågresor längs scenic routes, småstadsidyll på kullersten och kaffe i termos. Vad som låter som en helgutflykt kan även det vara en vanlig dag på jobbet, som teknikkonsult.

Visserligen är kaffemaskinen på våning nio med utsikt över hela Stockholm en mysig plats för fredagsfikat. Men en geoteknisk stadsvandring i en av Mälardalens absoluta pärlor är en skön omväxling från storstadspulsen. Idag har jag och en kollega besökt Arboga och skapat oss en bild av hur de vackra rödvita husen grundlagda på stenblock kan tänkas bete sig vid en snabb avsänkning av vattenytan i Arbogaån. Personligen tycker jag att ett platsbesök (läs ”utflykt med matsäck”) alltid är ett relevant komplement till hydrauliska och geotekniska beräkningar. På så sätt blir siffrorna mer levande och modellens representation av verkligheten mer uppenbar. I gränslandet mellan modell och verklighet trivs jag som bäst, och detta gränsland är min favoritdimension i livet som teknikkonsult!

/Joakim Thanke Wiberg, utredare inom hydraulik och dammsäkerhet, WSP Bro & Vattenbyggnad