Inlägg

Hur blev jag teknikkonsult? – Så här gick det till

Hur blev jag konsult inom teknisk dokumentation? Det skulle kunna beskrivas med att “jag halkade in på ett bananskal”. Efter examen sökte jag alla möjliga jobb inom sådant min utbildning hade handlat om; miljö, hållbarhet, energisystem, samhällsbyggnad, med mera, med mera. Om ordet “dokumentationsspecialist” dykt upp bland jobbannonserna då hade det inte fångat min uppmärksamhet. En dag fick jag dock anledning att ta reda på dess innebörd. Jag fick ett meddelande på LinkedIn med en fråga om huruvida jag kunde vara intresserad av att arbeta med dokumentation hos ett stort elnätsföretag. Jag läste på lite och bestämde mig för att gå på intervju. Det ledde till att jag helt plötsligt var dokumentationsspecialist hos elnätsföretaget Ellevio, något jag aldrig kunnat gissa några månader tidigare. Ett och ett halvt år senare arbetar jag fortfarande här, med dokumentation och som konsult, men i en lite annan tjänst och anställd av ett annat konsultföretag; Etteplan. 

Jag trivdes helt enkelt på arbetsplatsen och inom området. För att beskriva teknisk dokumentation väldigt kort så kan det handla om att sammanställa viktig information i ritningar och i databaser. Det kan också handla om att skapa struktur och rutiner som gör att företagets dokumentation verkligen skapas, hålls uppdaterad och kan användas. Om ingen litar på eller ens hittar den information som finns är den inte mycket värd. Det här arbetet känns viktigt och passar mig bra. 

Konsultyrket kan se ut på många sätt. En vanlig uppfattning, som också jag bildade mig under studietiden, är att: en konsult byter arbetsplats ofta, har varierande uppgifter och är stressad. Det är nog sant för någon någonstans tyvärr. De två förstnämnda kan dock stämma utan den sistnämnda, hos en bra arbetsgivare. 

Min konsultroll ser lite annorlunda ut. Jag arbetar inte åt mer än en kund och mitt uppdrag här har inget slutdatum. Det gör att mitt arbete faktiskt inte ser så annorlunda ut än om jag varit Ellevio-anställd. En skillnad är dock att jag inte bara har kollegor här, utan även hos andra liknande företag. Det är en stor fördel att lätt kunna dela kunskap och erfarenheter med personer utanför sin egen verksamhet när det behövs. En annan fördel för konsulten är att den lättare kan byta inriktning eller arbetsplats utan att säga upp sig. Den här variationsmöjligheten skänker snarare trygghet än stress. Jag tror att yrket “konsult”, med sina många inriktningar och utformningar, passar för många.

Framtidens drömyrke

Tillsammans med representanter för Young Professionals från Danmark, Norge och Finland deltog jag i RiNord-konferensen som detta år hölls på Grönland. Under konferensen fokuserade vi på frågor som rör den rådande kompetensbristen i branschen och försökte reda ut vad framtidens teknikkonsulter egentligen vill ha. Vi grundade våra resonemang kring drömyrket och den perfekta arbetsplatsen i artiklar, statistik och i egna erfarenheter. Fokus lades på personer födda efter 1995; den så kallade Generation Z, som just nu börjar komma ut på arbetsmarknaden efter avslutade utbildningar: Vad värderar de, vilka kvaliteter eftersöker de i sitt arbetsliv, hur vill de jobba och vad har vi i teknikkonsultbranschen att erbjuda?

Nedan följer sju punkter som beskriver vad vi kom fram till:

  • Meningsfullhet

Generation Z har efter konstant exponering under sin uppväxt blivit väl medveten om miljö- och samhällsfrågor och strävar ofta i sitt liv efter självförverkligande genom att främja ”the three P’s”; People, Planet and Profit. Generation Z söker efter meningsfullhet, att tjäna ett större syfte och efter sätt att göra en märkbar positiv förändring i samhället.

  • ”Action”
    Den nya generationen växte upp omgiven av avancerad teknik och med smartphones, de är vana vid att vara konstant uppkopplade och att få omedelbar respons. De tenderar därför att vara otåliga, har ett behov av att få direkt feedback, och är ständigt redo att ta in ny information.

 

  • Uppskattning
    Förutom att feedbacken ska vara direkt behöver den också vara konstruktiv, med fördel positiv. Generation Z söker efter trygghet och känslan av att de hör hemma i sin arbetsgrupp eller på sin arbetsplats.

 

  • Delaktighet och utveckling
    Generation Z strävar ständigt efter att utvecklas professionellt och att förbättra sin arbetsinsats. De vill känna sig välkomna att delta i möten och i beslutsfattandeprocessen och söker möjligheter att få en ledande roll i projektgruppen eller i företaget.

 

  • Innovation och teknik-ambition
    De unga söker en arbetsplats med tekniska resurser som prioriterar innovation och ständig anpassning till ny teknik.

 

  • Stolthet
    Generation Z vill vara med i inspirerande projekt och jobba med något där resultaten är något att vara stolt över. De vill kunna se hur deras dagliga insats tjänar ett större syfte och lämnar ett avtryck.

 

  • Livbalans
    De unga idag är mindre benägna att flytta utomlands för jobb, än för bara ett par år sedan, och söker istället efter stabilitet i sina liv samt en bra balans mellan arbetsliv och familjeliv.

Under arbetet med att åskådliggöra våra uppfattningar om drömyrket och den perfekta arbetsplatsen för den nya generationen var det förvånansvärt hur likalydandes våra tankar var, oberoende av vilken del av branschen vi representerade eller vilket land vi bodde i. När vi sedan presenterade våra insikter för de övriga konferensdeltagarna – där medelåldern snarare var det dubbla jämfört med oss i Young Professionals – utbrast någon ”jag vill ju ha exakt samma saker”. Kanske är detta ett tecken på att teknikkonsulter, även de på VD-nivå, hänger med i utvecklingen och ständigt strävar efter en bättre situation för sig, sitt företag och branschen. Åtminstone hoppas jag det!

RiNord (Rådgivande ingenjörer i Norden) är en årlig konferens som hålls för nordiska representanter inom branschorganisationen för teknikkonsulter inom arkitekt-, samhällsbyggnad- och industrisektorn. Årets RiNord syftade till att diskutera utmaningar i branschen, men också utmaningar för världen; med fokus på hållbarhet- och klimatfrågor

Foto: Amanda Ersson